Göteborgsposten – 14 november 1860, sida 2

les ljus lysa upp den mörka stig han vandrade. — Men huru? huru? upprepada han och fattade sin sons händer. — Jag skall säga er det, min far, svarade Reynold, men jag måste först och främst tala med er om mig. Ögonblicket är kommet. Nu är den timma inne, på hvilken jag väntat i nära tio år. Jag skall då slutligen kunna kasta af mig denaa moraliska mask som är mig tyngre och plågsammare än den sammetsmask, som nu döljer mitt ansigte. Jag vill tala uppriktigt med er, min far. Ni skall för första gången lära känna mina tankar och emottaga förtroendet om mina planer för framtiden. Sedan skall ni säga mig om jag är en er värdig son. (Forts.) — Plockgods. Anekdot. Hurudant var jordens utseende straxt efter skapelsen? — tillfrågades under en tentamen en student af examinerande professorn. — Jag har mycket funderat på den saken, svarade studenten, men det vete vår Herre!