ensstämmande med folkets. En soldat, som tillika är bonde och största delen af äret letver midt ibland allmogen och deltager i dess sysselsättningar, kan icke vara annat än ett temmeligen troget uttryck af folket. Trenne statshvältningar har Sverige genomgått, sedan den indelta militären infördes; ingen af dessa hade kunnat utföras utan miltärens medverkan, och alla tre hafva de varit populära och efterlängtade, då när de skedde. I detta afseende är den indelta militären en af de utmärktaste organisationer. I afseende å krigsduglighet åter, anses detta icke vara lika så säkert. Väl har den indelte soldaten aldrig behöft skämmas för sig i de krig, uti hvilka han deltagit; men krigskonsten är dock förändrad sedan dess, och det kan väl sättas i fråga, om en person, som endast en kort tid at året sysselsätter sig med krigiska öfvingar och för resten är utan alla sådane, skall kunna vinna den behötliga säkerheten och hållningen. Åtminstone hör man så påstås af personer, hvilka borde vara kompetenta att bedöma saken. Samma fördelar, som utmärka, och samma fel som häfta vid den indelta militären, förefinnas också hos beväringen, ehuru begge i ännu högre grad. Denna senare står i annu närmare beröring med folket och utgör ett ännu trognare uttryck af detsamma, men har också ännu mindre öfning, samt betraktas gemenligen af militärer såsom foga duglig till krigsbruk. Begge systemerna vidläådas dessutom af åtskilliga olägenheter i ekonomiskt afseende. Den indelta soldaten bortryckes från sitt torp, just vid den tid, då han bäst skulle behötvas der, under sommarmånadernas jordbruksarbeten, och den bevåringsskyldige tvingas att for en tid afbryta sina sysselsättningar och sitt yrke, hvardera till mer eller mindre men för säväl dem sjeltva som landet. Intet af detta system tyckes derföre fullständigt lösa problemet af krigsmaktens organisation. Det ena felar i det ena afsendet, det andra i det andra. Det synes som den rätta lösningen skulle vara förbehållen för det system af volontärkorpser, som på sista tiden uppstått i England. Likasom så många andra engelska institutioner, som sedan blitvit mönster for andra länder och folk, har den uppkommit under de tillfälliga omständigheternas omedelbara kraf. Det var den betarade invasionen från Frankrike som kallade den till lif, men, ehuru sålunda uppsprungen ur det ögonblickliga behofvet, synes den vara bestämd att spela en stor och betydande roll i verlden. Den fullgör bättre än någon annan organisation vilkoret att krigsmaktens intressen och önskningar fullkomligt skola sammanfalla med folkets. Ty detta kan vil aldrig fullkomligare uppnås, än på detta sätt, då krigsmakten utgöres af folket sjelf. Iafseende å vilkoret att motsvara den utvecklade krigskonstens fordringar synes den äfven stå framför både den indelta armåen och beväringen, om den också möjligtvis icke kan mäta sig med de sm mars 1 4 ee . 1 — 9 AA -t ee a