Göteborgsposten – 5 november 1860, sida 2

Om den ädle hertigen hastigt blifvit förflyttad till Etretats grottor, skulle han med fog här kunnat tro sig vara hemma hos sig. Tre personer befunno sig derinne: tvenne fruntimmer och en gubbe. De båda qvinnorna voro inslumrade och hvilade den ena i en kanapd, den andra i en stor länstol. Den gamle stod tyst framför den senare, Gubben var mäster Eudes, den förfärligt lärde, den gamle La Chesnaye, som vi förut set! i sitt hus vid gatan Vivilles-Etuves i Paris. Der ena qvinnan, den som låg i kanapen, var frö ken dAumont, den andra var Aldah, Van Hel monts fosterdotter. Mäster Eudes var föga förändrad, men Dian: och Aldah tycktes ha lidit mycket. Dessa båda unga flickor, hvilka voro när: nog af samma ålder och fordom varit så frisk: och tjusande, liknade nu tvenne halft vissnad blommor, som saknat luft och vård. Aldah tycktes vara ännu mera utmattad ät Diana. Då Äppelblomman vördsamt närmade sij mäster Eudes, tycktes denne vara hängifven å ett våldsamt och mödosamt själsarbete. — Du har dröjt länge! sade han. — Jag kommer direkte, mästare... stam made Äppelblomman. Den tid som behöfdes fö att genomgå gallerierna och grottorna ..,.