Göteborgsposten – 3 november 1860, sida 2

— Du var nära att få dig en kula genom hufvudet, sade denne och räckte handen åt Äppelblomman. Huru kan du också komma hit, utan att gifva lösen? -— Stormen tog bort ljudet; det var en svår färd. Hör bara huru stormen tjuter derute! — Var uppmärksammare en annan gång! Kaptenens befallningar äro noggranna: om man ej ger lösen, har man sig en kula för pannan, och jag har brustit i min pligt, då jag icke sköt — Deri gjorde du rätt, ty du skulle annarshaft en vän mindre, — Och chefen? frågade Varghufvud efter en stund. — Jag har ej sett till honom. — Och Camöelon ? — Icke honom heller. — Har du icke sett någon ? -Ingen. — Hvad vill det säga? Skulle han då icke ha lyckats? — Om han icke lyckats, om han blifvit hängd, skulle säkert någon kommit och underrättat oss, men jag har ej sett till någon. — Han hade likväl sagt, att han skulle vara tillbaka innan aftonen förgått. — Han beräknade ej stormen. (Forts.)