Göteborgsposten – 19 oktober 1860, sida 2

Hastigt gaf denna flod vika för en häftig påtryckning, och en man kom rusande in i salongen. Denne man, klädd i en fotsid, hvit rock, var Van Helmont. — Tjufvarne omge hotellet! skreko betjenterna. -— Frukta ingenting, mina herrar! frukta ingenting! sade Van Helmont med sin genomträngande och bestämda ton. De af mig anförda tjufvarne omgifva hotellet, det är sannt, men ingen af dem tänker på att hota er, jag försäkrar er det! I det de handla som de göra, tjena de konungen och rättvisan, och skriket från edra tjenare, som blifvit utan skäl uppskrämda eller måhända äro delaktige i en djerf komplott emot er, har gifvit er en oriktig föreställning om deras afsigter, som jag anför. Vi komma hvarken för att stjäla eller mörda, vi tvärtom förfölja en tjuf och en mördare. — Hvem är då ni? och hvem söker ni? frågade dAumont under den tystnad, som frambragts genom den nykomnes ord. . — Jag heter Van Helmont, hr ståthållare, och den, jag söker och förföljer heter La Chesnaye. — La Chesnaye! inföll ståthållaren. — La Chesnaye! upprepade de närvarande.