Göteborgsposten – 18 oktober 1860, sida 3

— Tillbaka, oförskämde! röt Mercurius. Masken hade genom den häftiga stöten fallit af Giraud. — En stadssoldat! fortfor Mercurius med en ton af krossande förakt. När började man införa sådana lymlar här? — Sedan hvilken tid började banditerna få föra hit sina mätresser! skrek Giraud och rusade på Mercurius. Men en arm höjdes i detsamma, en blottad klinga blixtrade till i ljusskenet . . . armen sänktes och stadssoldaten föll ned med genomborradt bröst till golfvet. Det var Cameleon, som stötte sin värja i Girauds bröst. Ett skri af förfäran och ogillande utbrast från alla håll; men detta skri från don Pedros gäster besvarades med ett dånande tjut utanför palatset. Musiken tystnade, alla stodo orörliga och häpna. — La Chesnayes band! tjufvarne! hördes hastigt en stark stämma utropa, öfverröstande oväsendet utanför. Richard rusade, klädd i sin polisuniform, bäftigt in i salen.