ee GG UA a n XV. klå AA Fortsättning. Å — Men, sade Peter Slagtare, hvars rus och , domning nu alldeles försvunnit vid utsigten till jen lysande plundring, men hvar är då den satan, som jag skall kringklappa ? I — Den nya kamraten ? frågade en. l — Ja, tillade Mathias Plattnäsa. Jag ser honom icke heller, inföll en annan I I och höjde sig för utsigtens skull upp på tåspetsarne, — Och Hector ? — Ej honom heller. — De voro här nyss. i — Tror du att det var Belzebub ? frågade långa Jacqueline. — Han såg sådan ut, svarade Mathias. — Och var lika stark. Hvad han gaf Slagtaren på pelsen! — Du såg väl tretiosex hela vaxljus för korpgluggarne Peter. — Han! inföll Peter Slagtare. Han trollade bestämdt; han rörde mig icke. — På edra platser! röt coäsren. Och hopen stod snart färdig att begifva sig i väg. (Forts.)