Göteborgsposten – 12 oktober 1860, sida 2

än tio af sina bröder från stupstocken elle hjulet. — Nåväl, fortsatte främlingen, utfören prof. vet med mig, så att detta blir slut. Nu framkallades flere af de starkaste medlemmarne vid det underliga hofvet, på det främlingen måtte på dem pröfva sina krafter och visa att han hade tillräckliga egenskaper, att kunna få bli en värdig tjuf. Bland andra ropades äfven på Peter Slagtare, att han skulle komma och med sin väldiga styrka förkrossa recipienten. — Hvar är han? frågade Peter. — Der! skreko hundradetals röster, under det lika många armar pekade på främlingen. — Der! sade jätten; den der mjölsäcken? — Ja! ja! Pierre höjde sin väldiga arm. — Ge rum! skrek hopen. Främlingen rörde sig ej. Hans tvenne armar voro dolda i de vida vecken till hans hvita ock. — Akta dig, Peter, det är djefvulen sjelf. Den okände hade verkligen under de föresående profven visat sig vara i besittning af en lästan öfvernaturlig styrka, hvilken ock mäktigt mponerat på den råa massan. — Då skall jag skicka honom hem igen