XI. Den store coösren. Ett häftigt oväsen uppstod på alla håll. Hopen upprördes af nyfikenhet och förvåning. Denna anmälning af en ny medlem var för alla oväntad och ingen kunde mot vanligheten, gifva sin granne någon upplysning om neophyten. — Robin Röde skall införa recipienten ! fortfor coösren. Tänden facklorna, på det de blinda må se! Ett dussin personer skyndade genast till de närmaste lyktorna och kommo snart tillbaka med tända facklor. Ytterligare andra förenade sig med dem och Underverkens hof upplystes snart af ett rödt sken, under det ett riktigt moln af rök höjde sig till en tjock dimma. Det var verkligen en sällsam anblick man hade framför sig i denna trasiga, rusiga hop, som utgjorde en riktig samling af menniskoslägtets vedervärdigaste typer. En fri plats fanns kring tunnan, på hvilken tiggarnes konung tagit plats. — Robin Röde (vi öfverhoppa de öfriga ippräknade titlarne), för in recipienten! skrek Cagoun. (Forts.)