Göteborgsposten – 6 oktober 1860, sida 2

— Men äfven La Chesnay! — Och ambassadörens skatter? — Äro snart våra. — Catherine har således lyckats? — Förträffigt. Hon har nyckeln til don Pedros vapenkabinett, hvars dörr är den här. Mercurius visade härvid på en liten dörr i ändan af salongen, hvilken var väl dold under vecken af väggdraperierna. — Detta kabinett, fortfor La Chesnayes son, står dessutom på ena sidan i förbindelse med de inre rummen och på den andra med trädgården. Rummen och trädgården äro nu alldeles öde. Den plan, som jag uppgjort efter Catherines uppgifter, är fullkomligt riktig. Vi kunna ej misstaga oss, och då ögonblicket är inne — skola vi handla! Humbert undersökte noga de tjocka dörrarne, som förenade blåa salongen med danssalen. — Det är godt trä, sade han, och förträffligt beslag. Man skulle, om så behöfdes, här kunna uthärda en belägring. Låt oss nu upprepa allt, på det vi må punkt för punkt följa Reynolds instruktioner! — Ja, låt oss det! — Då ögonblicket är inne, började Humbert, smyger du dig, utan att någon ser det, in i vapenkabinettet, du vet hvar ambassadören har