Göteborgsposten – 4 oktober 1860, sida 3

nu, att vid en bankett, som artilleriet och ir fanteriet gilvit för myndigheterna i Naupli: föreslagits skålar och hållits tal för Garibalc och Greklands befrielse, och att ropen: Ne med tyrannen! hörts, hvarföre äfven fler officerare blifvit arresterade. MSinnesstämnin gen är inom hela riket mycket upphetsa och alla svärma för det byzantinska riket. — Aterigen en påminnelse om 1848! Det ä ojäfvigt, att de förut fria och nu af dålig regeringar undertryckta folken börja röra p sig, att de vilja ställa sina högsta myndighe ter till doms för deras handhafda fögderi och om de befinnas brottsliga, fälla dem sin: befattningar förlustige. Naturligtvis hemta d ett stöd för denna sin rörelse i Garibaldi framgång i Italien, hvilken de tillskrifva Na poleon, hvarföre äfven kejsarens namn bli iden egid, hvarunder rörelsen skall sprida sig Jom Napoleon icke sjelf kommer öfverens mec sina kärälskliga kusiner i Warschau oci llofvar dem att sjelf betrakta sig som legitim och dermed äfven som revolutionens under. tryckare; hvilket vi dock i det längsta be Itvifia. Napoleon I:stes testamente skall sä kert Napoleon III söka så långt möjligt är brin. ga i verkställighet. Förhållandena i Österr skola snart tilldraga sig uppmärksamheten och vid Österrikes troligen snart inträffande statsbankrutt skola lågorna flamma upp. Mil flioners ruin skall bli ett godt brännämne for den länge mullrande revolutionära elden. Väntar ej Napoleon på detta? Österrikes fall är otvifvelaktigt. En annan stark stat måste derföre bildas i östern för att motstå den ryska tryckningen. Ideen om ett byzantinskt välde är gammal och kan nu åter väckas upp. Turkiets öde kan ock med skäl sägas vara afgjordt och dess fall nära. Turkarne skola ej länge utgöra något hinder för nämnde väldes upprättande. Låt se för roskull, hvad Edmond About i sin Europas Karta -— hvilken mera är ett språkrör för de napoleonska planerna än de flesta af de andra parisiska broschyrerna — säger om detta byzantinska rike! Grekerna, säger han, äro åtminstone lika upplysta och hyfsade som ryssarne. Bilda en stor stat med hufvudsäte i Konstantinopel, insätt der en kejsare, som utses ur något af de europeiska husen, mitt undantaget (det är ryssen som talar), och ni skall snart få se 10 millioner medborgare träda frimodigt in på framåtskridandets bana. — — Det föryngrade grekiska kejsardömet skulle i sig upptaga det mesta af europeiska Turkiet, det nuvarande Grekland, de Joniska öarne — hvilka England skulle ädelmodigt återställa — och alla stora och små öar, Rhodos inbegripet. I denna form skall det på några år höja sig till andra, eller åtminstone tredje rangen bland sjömakterna. Så säger About, och så skall måhända Napoleon äfven nödgas säga en dag. Säkert är emellertid att de legitima med Guds nåde ha stora skäl till att draga öronen åt sig och söka förena sig, för att stärka sig mot sina egna folk: hoc est bilda en koalition mot revolutionen, hvilket af lätt begripliga skäl är detsamma som en revolution mot Napoleon. Det är mer än troligt att Frans Josef, den inskränkte Habsburgaren, skall bli den som framtvingar revolutionen och rörelserna dernere i Europas sydvestra hörn. Ungern blir förtruppen. Ty det vill ej längre låta leda sig mot undergång och ruin. Det vill ha sin egen författning och sjelf sörja för sitt vara eller icke vara. Men kejsaren har sagt till storhertigen af Hessen Darmstadt, att han skulle gifva sina undersåter en konstitution, då han ej mera bär något svärd vid sin sida, men icke förr. Och hela hans beteende säger, att han ej skall gifva med sig. Emellertid, skrifver en korrespondent till Times, ha ungrarne fast beslutat att återförskaffa sig sina konstitutionela rättigheter och privilegier, och det är säkert att de vänta på bjelp utifrån. En mängd franskt guld är nu i rörelsen i Ungern, och man msstänker starkt, att stora qvantiteter vapen blifvit insmugglade i landet. Icke nog med att Kossuths namn iter är i allas mun, men för några dagar sedan lade myndigheterna äfven hand på Kossuthsnoter till ett nominelt värde af 1,200 Horiner. Resande, som komma från Ungern, påstå att invånarne derstädes tyckas vara fullkomligt likgiltiga för hvad som göres och låtes inom Riksrådet. Det goda förståndet melan Magyarer och Sydslaver säges vara fullkomligt. Med sådane utsigter för hand är det ej KA a a