bemlighet som han efterforskade. För att bättre kunna vaka öfver mig — ty ni visste hvad ni hade att frukta af mig — ville ni arbeta tillsammans med mig. Detta arbete bistod mig vid uppnåendet af mitt mål; jag gick derföre in derpå. Jag skulle dö, då jag icke mera skulle kunna lära er något. Nå, Reynold, är jag väl underrättad ? Har Aldah gissat dina tankar och skall jag väl betvifla hennes ord, då hon försäkrar, att du stulit det namn som du bär? Mäster Eudes åhörde under tystnad. Reynold som återtagit sitt vanliga lugn, ryckte på axlarne. — Jag har aldrig darrat inför någon menniska, sade han, och jag skall ej heller darra för dig. Hvad förmår du dessutom göra mig? Medgifvet att denna qvinna talat sannt, att det namn jag bär ej tillhör mig, hvad bevis har du väl att andraga? Huru skall du väl kunna omintetgöra Pariserparlamentets dom, genom hvilken jag är den ende och rättmätige arftagaren till namnet Bernac? Du är galen, Van Helmont! Gå och berätta de npptäckter du påstår dig ha gjort ... Genom hvad medel skall du väl kunna bevisa dem ? (Forts.)