Göteborgsposten – 25 september 1860, sida 1

Neapel efter Frans II:s flykt. (Från Times korrespondent.) Neapel d. 7 September. När Garibaldi vid sin landstigning i Reggio spådde att han skulle d. 8 dennes bevista Pi? di Grottas berömda fest i Neapel, skakade många på sina kloka hufvuden, ty blotta matematiska svårigheter, såsom vägens längd och årstidens hetta jemte andra omständigheter tycktes göra en sådan förutsägelse till ett tomt skryt. Men nu äro vi här — vi, Garibaldis svit, som resa före honom en dag före den festliga dagen, som han utsatt; och sannolikt kommer han att sjelf inträffa här i eftermiddag eller i afton, beredd att spela konungens roll i den halft religiösa, halft militäriska ceremoni, som skall försiggå i morgon. Vi — öfverste Peard och jag — inträffade i går kl. 4 i Salerno såsom Garibaldis förelöpare. — Här, liksom i Eboli, begagnade vi oss af telegrafen för att skyndsamt underrätta hofvet i Neapel om Garibaldis framryckande samt upplysa generalen om fiendens ställning, och sålunda påskyndade vi en katastrof, som länge varit oundviklig. Sedan vi genom Garibaldis andra jag — öfverste Peard — tillräckligt elektriserat Salerno och sedan vi hört att en kunglig truppstyrka af 12,000 man befann sig i Nocera, 8 mil från Palermo, beslöto vi göra en utflykt till La Cava, som ligger halfvägs mellan Salerno och Nocera. Vi åkte i en markis Atenolfis, en patriotisk ädlings, vagn, och öfverste Peards likhet med Garibaldi gjorde sin vanliga verkan. Långt ifrån att narra folket gjorde vi hvad vi kunde för att taga det ur sin villfarelse. Glädjen vid anblicken af