Göteborgsposten – 19 september 1860, sida 2

— Jo, svarade kemisten. — Hade icke du sjelf, så lärd du dock är tagit henne för guld, innan du undersökte henn: med proberstenen? — Jo, det är sannt. — Således är denna metall guld, alldenstund den kan göra dig samma tjenst som de renaste guld. —Er filosofiska sten finnes således icke? — Jo! du ser ju sjelf resultatet deraf. — Falskt mynt!... inföll Mercurius och ryckte föraktligt på axlarne. — Äkta! svarade den gamle, äkta, då det kan ha samma kurs som det andra och erbjuder samma fördelar. Tänk dessutom efter, min son! Af hvad intresse skulle möjligheten af att kunna göra guld vara för dig? År icke det hufvudsaken, att du har i din makt att kunna tillfredsställa dina böjelser, nycker och din smak? ... Hvad betyder för dig verkligheten, endast skenet can föra dig till samma mål? Bör väl menniskan örnöta sina förståndskrafter med att söka framringa en metall? Nej! deri ligger ej maktens !emlighet, jag vet hvar den finns och skall snart ga den! Mynta denna tacka i ecus och pistoler, ch jag vill hålla vad, att man skall taga dem ör fullgodt mynt. Är det icke en verklig filoofisk sten, som kunnat frambringa en sådan komosition ?