Göteborgsposten – 14 september 1860, sida 2

AGA — —MFM nom betraktandet af de forntidens mästerverk som der i rikt mått finnas, utvecklade den medfödda håg han kände sig hysa för de fria konsterna, en hog eller smak som han dittills icke anat hos sig, tillfölje af den aversion, österländningarne hysa för målning och skulptur. Der utbildade sig Marc jemväl hos de skickligaste fäktlärare och hade snart en af de bästa klingorna i Florens och Venedig. När Mare kom till Frankrike, var han ej mera något öknens barn, civilisationen hade under denna korta tid hunnit omdana både hans kropp och själ. Under ett års förlopp besökte baronen södra och vestra delarne af Frankrike förnämligast Bretagne och Normandie, samt arbetade med den största och ihärdigaste flit på att slutligen bli en fulländad adelsman. Så hade indiern velat, i det han påstod att den unge mannen måste, innan han inlät sig i striden, göra sig fullkomligt bekant med den ter räng, på hvilken han skulle kämpa, oah på samma gång lära sig värdigt och ädelt uppbära sina fäders namn inom samhället. Marc hade uppfattat vigten af detta råd. Indiern hade dessutom, då han reste, lemnat baronen en liten bok, som uti manuskript innehöll en detaljerad historia om hans familj,