Göteborgsposten – 12 september 1860, sida 3

Hvarjehanda. En fredlig bandit. I den lilla staden K. lefver man ett särdeles patriarkaliskt lif; allt är der efter kl. 10 på qvällen så tyst och stilla som i de dödas boningar, och om någon ensam vandrare också midt i natten skulle taga sig det orådet före att spatsera genom staden, behöfver han ej ens i denna sena timma riskera att råka ut för sådana mörksens män, som man i en viss hufvudstad kan ha oturen att stöta på midt på ljusa dagen. Och det vore icke heller rådligt för en bandit att försöka sin lycka i K., ty i hvarje gathörn finner man ett par sotvande brandvakter som vaka öfver den allmänna säkerheten. Så mycket märkligare är det också derföre när det en gång inträffar att någonting händer i den staden, och man må för den skull icke förundra sig öfver att nedanstående, nyligen derstädes timade händeise, väckt ett enormt uppseende. Tolfslaget hade just förklingat, då i ett hus beläget vid en af hufvudgatorna ett fönster i undra våningen, hvarest en nyetablerad och nygift handlande bodde, häftigt slogs upp och ropen: Mord, mord, bjelp, man vill mörda oss! derifrån förnummos. Tven