någon kännedom? Vore det vidare ej skäl, att de ullmänna landtbruksmötena anordnades så, att emelan föregående och efterföljande möten funnes ett visst samband, så att åsigter och åtgöranden vid de särskilda mötena funne något afseende och tillämpning, efter hvad erfarenheten förut gifvit vid handen beträffande mötenas anordning och verksamhet? Vore det ej örskligt, att de redskaper ochmachiner, som vid landtbruksmötenas utställningar förevisas, blefvo insända så lång tid före hvarje mötes början, att utställningsartiklarne hunne atvt pröfvas och bedömas, innan mötet börjades, så att prisbelöningarne redan från mötets första dag befunnes å de utställda artiklarne angifna, och dessa sålunda kunde blifva närmare at allmänheten skärskådade och jemtörda sins emellan, och med öfrige icke prisbelönta ntställningsföremål? Och månne ej utställningarne af husdjur borde räcka minst ett par dagar, samt rymligare tid lemnas så väl till prisdomarne som till den skådelystna allmänheten, då de förre på den korta tiden af några få timmar väl näppeligen lära kunna så noga och fullständigt hinna granska och med hvarandra jemföra de utställda djuren, som önskligt kan vara för dessas säkra bedömande, och ej heller den senare kan vinna annat än endast en tlygtig öfversigt at utställningen, som sålunda i detta tall icke uppfyller sitt ändamål, att lemna tillfälle till en omsorgsfull granskning och jemforelse af alla de utställda, samt särdeles at de prisbelönta djuren? Vi hafva ej kunnat undertrycka hos oss dessa frågor, och vi tramkasta dem här — icke såsom ett klander mot föregående möten, ty dessa hafva varit ordnade efter hittills gällande åsigter och stadgar — utan såsom föremål, värda att tänka på, då efter vårt förmenande de allmänna landtbruksmötena på detta sätt skulle kunna hlifva af vida större gagn och betydelse, än de hittills varit. Sannt år det, avt de antydda förändringarne ej skulle kunna tillvägabringas utan betydligare kostnader; men vi äro ötvertygade, att dessa ingalunda skulle befinnas onyttigt bortkastade, utan tvärtom med utomordentligt hög ränta snart komma att återbetalas genom de tördelar, som dermed ytterligare kunde vinnas för landets moderväring; — och under sådana förhållanden kan det väl icke heller betwiflas, att nödiga medel skulle kunna erhållas för landtbruksmötenas vidare utveckling och fulländning. Från riksdagen skrifves till Östgöta Korrespondenten d. 5 dennes: I dag lät H. M. Konungen kalla till sig de tyra ståndens talmän. Bland frågor som dervid förekommo, var äfven den om riksdagens snaraste afslutande. H. M:t uttalade den önskan, att riksdagen måtte kunna afblåsas den 29 i denna månad, innan han, i och för Wasa-monumentets invigning, begifver sig till Dalarno. Skulle likväl detta, med hänsyn till statsregleringens afslutande, vara omöjligt, yttrade han sin bestämda mening vara, att Ständerna borde kunna åtskiljas åtminstone vid hans återkomst från ifrågavarande utflygt. — Samma korrespondent (hr Ridderstad) anmärker följande om illuminationen vid kgl. personernas återkomst från Norge: Men huru praktfullt alla byggnader, förbi hvilka den kgl. familjen passerade upp till slottet, än voro illuminerade, så var icke dessmindre Riddarhuset, hvilket äfven passerades, ekläreradt på ett ännu briljantare sätt. Under den kungliga cortegens intåg fortgingo nemligen der det förstärkta Stats-utskottets voteringar, hvarvid resultaterna i allmänhet utföllo i fullkomlig öfverensstämmelse med Reg:ns önskningar. Få monarker hafva troligtvis anländt till deras hufvudstad i ett för deras politiska intressen mer lysande ögonblick. Voterings-urnan helsade honom med ett fyrverkeri af millioner. Södra Stambanan. Bansträckan mel lan Sösdala och Läreda kommer ej, såsom för ut uppgifvits, att öppnas i början af Oktober Före årets slut, möjligen i början af Novem: ber, lär dock detta kunna ske. — Den öpp nade delen af banan (Malmö—Sösdala6,3: mil) har under Augusti månad haft en inkomsj af 23,323 rdr 37 öre, deraf 16,307 rdr 7: öre för passageraretrafiken, 6,967 rdr 60 ör för godstrafiken och 48 rdr 2 öre i extra in komst. Fruntimmers-simöfningar. 1 Blekings Posten för d. 4 d:s läses: Lika vanligt son det i vår stad är, att hvarje gosse redan vi tidiga år är simmare, lika ovanligt har de hittills varit att finna något simkunnigt frun timmer och de få af det täcka könet, son med denna konst varit förtroliga, hafva vä städse nödgats utöfva den i all hemlighet. 5 är numera icke förhållandet. En af den niti ske herr Larssons elever, mamsell Wilhelmin I Hägerström, som redan under föregående som Jmar i en inskränkt lokal härstädes öppnad simskola, har äfven i år fortsatt densamma Iden rymliga, för detta ändamål särdeles lamp aligt anordnade nya badinrättningen. En kal