hörd, och bland annat upplyst, att den ifråravarande restautören vore genom kontrakt, vid äfventyr af att genast flytta, ålagd att icke utlemna spirituosa till andra än badgäster, så har den tillförordnade regeringen ansett besvären ej föranleda ändring i Landshöfdinge-embetets tillståndsresolution. Då denna resolution blott gällde utskänkning innevarande år, tyckes det väl som regeringens beslut, hitkommet d. 3 Sept., kommit som jästen efter i ugnen; dock är ju förklaringen god för ett kommande år. Friköp af jord i Göteborgs förstäder. Handl. G. R. Setterberg här i staden öfvertog år 1854, med Drätselkommissionens medgifvande, arrendet af tomtqvarteren Litt. A., B., C., D., E. och F., belägna mellan Westra Haga och Nya Allcon, hvilka år 1841 afstaden uppläts på 25 år åt jernbäraren Börje Pettersson. Sedermera afstod hr Setterberg qvarteren Litt. E. och F. till staden, mot det att Drätselkommissionen meddelade honom besittningsrätt för sig, hustru och arfvingar å Litt. D. Sedan stadsingeniören, löjtnant Nyström upprättat karta öfver devta qvarter, med beskrifning för dess indelning ull fyra tomter, anhöll hr 5. om Magistratens godkännande af indelningen samt att denna måtte genom Magistratens försorg fastställas af K. M:t, på det 5. måtte, enl. K. Brefvet d. 5 Dec. 1856, få begagna rättigheten af friköp. Borgerskapets Aldste hördes häröfver och afstyrkte fastställelse å tomtindelningen samt ansågo, då den ifrågavarande marken ej utgjorde någon del af de trakter, deraf friköp blifvit tillåtna, någon godtycklig styckning ej böra tillåtas innehafvaren, helst markens indelning i tomter icke borde ske förrän densamma återgått till staden och tomterna kunde af staden för bebyggande försäljas. Med anledning häraf afslog Magistraten hr Setterbergs anhållan. Denne klagade hos Kgs Befhde, som icke fann skäl att göra ändring i Magistratens beslut. Öfver Landshöfdingeembetets beslut besvärade sig ytterligare hr S. hos K. M:t, som återigen, genombeslut af den 10 sistlidne Åug., ej funnit skäl förekomma till ändring i Landshöfdinge-embetets beslut. De allmänna landtbruksmötena. I sist utkomna häfte (n:o 3, 1860) af, Tidskrift för landtmannaoch kommunalekonomien läses följande, hvilket torde kunna anses som det riktiga svaret på en af de vid sista all männa landtbruksmötet här i Göteborg fram: ställda frågor, hvilken då ej erhöll någon till fredsställande lösning. Professor Arrhenius yttrar neml.: Under fullt medgifvande, att våra allmännas landtbruksmöten uträttat mycket godt, till och mec vida öfver de förväntningar man å dem kunnat haf va, torde dock icke kunna nekas, att de skulle kun na blifva till ännu större gagn, om anordningen a dessa möten och — om vi så få säga — arbetssätte vid dem ställdes annorlunda. Våra landtbruksmöter hafva modellerats efter de tyska. Diskussionen hai blifvit så öfvervägande hufvudsak, att allt annat fö densamma trädt i bakgrunden. Månne tiden ej m kunde anses vara inne, att vi, i någon likhet mer hvad i England och Skottland är brukligt, görs våra alllmänna landtbruksmöten mera praktiska, ge nom att göra utställningarne vid dessa möten til hufvudsak, då onekligen de fleste, som besöka möte na, hafva mest att lära af fullständiga utställninga af husdjur, åkerbruksredskaper och machiner m. m. som det nyare landtbruket tillegnat sig och som is hög grad betinga landtbrukets karakter och fortgå ende utveckling? Månne ej en fullständig och om sorgsfull, jemförande pröfning at utställda machine och redskaper skulle vara nyttigare och lärorikare än en ofta nog föga upplysande och icke sällan mes på bredden gående diskussion öfver framställda frå gor, af hvilken diskussion ofta något tillförlitligt re sultat ej kan utletas, då talarne icke sällan meddel stridande erfarenhetsrön, hvilkas pålitlighet och vär de helt och hållet bero af den omsigt och insigt, hvar Imed de blifvit gjorda. Månne ej det skulle lämp lsig bäst, att vid de allmänna landtbruksmötena en dast afhandla några få allmänna frågor rörande vå I modernärings ståndpunkt och utveckling, samt hva för dess vidare förkofran kan anses vara behöflig loch nyttigt; men deremot öfverlåta alla detaljfrågo latt behandlas vid de enskilda landtbruksmöten, sor Inu årligen i hvarje län hållas och af hushållnings sällskapen föranstaltas? Månne de praktiska rön, sor äro förtjenta att komma till allmänhetens kännedon ej bäst och tillförlitligast på detta sätt skulle blifv spridda i landsorterna, under det att vid de allmär na landtbruksmötena tillräcklig tid blefve öfrig, a egna behörig uppmärksamhet åt vigtigare allmänn frågor, äfvensom åt förenämnde utställningar samt ? ortens landtbruk i allmänhet, om hvilket senare d I fleste, som från aflägsna orter nu besöka de allmär tlaua landthrealomätana aj få tid ach tillfälla att ta Sw SB Fn