— — — INN skapsgrenar, som då voro kända af menskligheten. Han tycktes företrädesvis egna sig åt fysiken och sysselsatte sig med att studera det elektriska fluidum, som Grekerna påpekat för oss genom sin kännedom i att gnida ett träd. Denne kemist, denne mekaniker oeh denne fysiker kallade sig Reynolds. Hans ansigte var af masken så väl doldt, att det var mig omöjligt kunna gissa till hans utseende. Jag förstod genast skälet, hvarföre han önskat min närvaro. Mina långvariga och trägna studier hade satt mig i stånd att ge honom de råd han behöfde. Vi öfverenskommo att sammanträffa alla tre den andre lördagen i hvarje månad, för att då arbeta tillsammans. De lärda, endast de kunna vinna något åt vetenskapen, bry sig föga eller intet om hvilka eller hurudana deras reskamrater på vägen till målet äro. Jag hade hos denne man funnit ett öfverlägset förstånd och kunskaper, och jag begagnade mig af den slump, som fört honom i min väg. utan att söka genomtränga den hemlighet, hvari han svepte sig. (Forts.)