Göteborgsposten – 8 september 1860, sida 2

talrikt band röfvare, hvarefter en maskerad kar tvingat henne att följa honom med den lille. Hon hade tillbringat med barnet 10 år denne mans våld, som fört dem båda till Spanien gränser, i Pyreenernas otillgängliga bergstrakter Efter tio års förlopp, då gossen var femtor år gammal, hade hon sanningsenligt berättat ho nom allt hvad som rörde honom och båda had slutligen lyckats rymma, ehuru den unge manner dock först nödgats döda sin bödel och kasta han: lik ned i ett bottenlöst svalg. Den unge grefven erkände detta brott, hvil ket han betraktade endast som en rättvis hämnd och straff för mordet på hans föräldrar. Hvar och en gillar det. Ståthållaren från Rouen bekräftade den gaml: qvinnans berättelse, i hvad beträffade det under bara sätt hvarpå han räddat barnet och lemna det i hennes händer. Personer, som hade kännt grefven och gref vinnan, förklarade sig finna stor likhet mellan den och den unge mannen. En enda person, som blifvit inkallad af par lamentet, vittnade mot den unge grefven. Denna person var Giraud, som nu blifvi polissoldat under ståthållaren i Rouen. Han förklarade bestämdt, att han ej fani den ringaste liket mellan den, som man fram ställde för honom, och hans fordna husbondfolk