Göteborgsposten – 4 september 1860, sida 3

shinistbelattningen under Iz ar, eller allv)n från det ögonblick fartyget begynt sinalf esor. a Från Utlandet. i Postunderrättelserna från krigsteatern il, talien äro såsom vanligt magra och ha in-lg renting mera nytt att omförmäla, än hvad den Ik slektriska gnistan redan haft tillfälle att be-lt sätta. Det är derföre först om ett par dagar vi kunna närmare redogöra för Garibaldisl; ställning gentemot Neapel. Hans framgångar g iro dessutom så snabba och lysande, att denl; vanliga, menskliga blicken endast med ytter-, sta svårighet kan följa honom på hans seger-1 rika bana. Sannolikast är att han vinner Ne-ls apel snart sagdt utan någon föregående egentlig strid. Stämningen är i Neapel sådan: Riket är redan i fullt uppror, och nästan alla klasser hylla samma åsigt: anslutning till Sardinien. Man vill tillochmed veta att ministern Leborio Romano förklarat, det han, i händelse en allmän resning komme att ega rum, icke skulle motsätta sig densamma; sjelfva krigsministern general Pinelli har lika-: ledes förklarat, att han är mycket hugad förl, att strida mot Garibaldi, men att han ickelj vill lossa ett enda skott mot sina landsmän,l, i fall de skulle resa sig till ett uppror. Afven presterskapet i Neapel har börjat röra på sig. I den först omnämnda stora rörelsen i Basilicata är presterskapet inblandadt. Den provisoriska regeringens handlingar derstädes börja alltid på samma sätt som akterna i Sicilien — Viktor Emanuel, Italiens konung, General Garibaldi, diktator öfver De Båda Sicilierna — och äro undertecknade af prodiktatorer. De loffentliga myndigheterna äro tillsagda att qvarstanna på sina poster. En säkerhetskomite är nedsatt. Alla vapenföral patrioter skola inskrifva sig i nationalgardet. En komit är anordnad för anskaffande af vagnar och förråder och en annan för att vårda sig om de sjuka och sårade, hvilken senare komite till det mesta består af prester. Trupper skickas visserligen ut i alla riktningar, men det tjenar till intet: officerarne förklara sig sjelfve vara ur stånd alt kontrollera dem och ständiga deserteringar ega rum. Ett exempel härå kan man finna i ett bref till Journal des Dåebats, der det säges att neapolitanska regeringan var ganska väl underrättad om Garibaldis landstigning. Amiral Salazar, som förde befälet öfver de kryssare, som voro utsända för att möta Garibaldi, telegraferade d. 18 på aftonen: Garibaldi har erhållit en stor, med 18 refflade kauoner och flere tusende gevär lastad ångare (trol. Queen af England); om ni icke skickar mig Bourbon till förstärkning, så nödgas jag inställa kryssningen. Marinministern i Neapel gaf Bourbon genast befallning om att gå ut; men då blefvo helt plötsligt, under enqvarts timmas förlopp, alla machinisterna sjuka och ångfregatten låg helt lugnt qvar i hampven. De Garibaldiska kryssarne återigen tyckas ha varit särdeles väl underrättade om denna machinssjukdoms utbrytande, ty vid midnatt kom ett skepp, sannolikt The Queen of England, nära in på Bourbon, men Tancredi, som låg i närheten, slog larm, hvarpå det främmande fartyget åter hastigt försvann i dimman och mörkret. Den största uppmärksamheten har dock redan lemnat Neapel, emedan man allmänt betraktar Bourbonska dynastiens störtande och Garibaldis eröfring deraf såsom en fait accompli, och i stället förflyttat sig till Venedig, der man antager för afgjordt, att det snart skall blossa upp. Garibaldi har der likasom på de andra punkter af Italien, der Than gått fram, i sjelfva folkviljan och opiniInen detta stora moraliska stöd som mången Igång öfverväger en hel arm6. Man kan döma af följande bref till Patrie om ställninIgen och förhållandena derstädes: Sjelfva staIden Venedig, som vid sista folkräkningen hade 128,000 innevånare, eger nu knappast 60,000! I De sju teatrarne äro stängda, med undantag af den lilla Malibran-teatern; höteller, bad -loch andra på främmande beräknade anstalter stå tomma. Garibaldis senaste framsteg I ha fanatiserat alla sinnen i Venedig och oppositionen mot österrikiska förvaltningen har aldrig varit mera öppen och djerf än den nu lär; de hemliga komiterna ha öfverflöd på penningar, och frivilliga draga med hittills tI ohörd djerfhet öfver gränsen till Garibaldi, i h lasa amn dldaaAa Au tsA SLS ANA wAnAtiAR AR Atv;