Göteborgsposten – 22 augusti 1860, sida 2

verlden. Hvad ni säger om familjen de Bernac är fullkomligt sannt. — Åh, inföll baronen vårdslöst, under min resa hit har jag hört dessa händelser berättas med en massa detaljer. Jag fästade då ingen uppmärksamhet dervid, och det är grefvens namn, så oförberedt uttaladt här invid mig, som i mitt minne återkallat en del af denna sorgliga legend. Men jag blygs verkligen, tillade han i annan ton, äfven att ha så pröfvat ert tålamod. Ni vill denna afton presentera mig för spanske ambassadören, jag tackar med glädje derför. I qväll gå vi således på balen. — Ja, svarade dHerbaut; men nu äro vi framme; lemna mig dOrnay och tag ni Benzeville. — Hvarföre det? Markisen fick ej tid att svara. Alla sex helsade på hvarandra. Den utsedda platsen var förträfflig och liksom öfvertäckt med ett hvalf, bildadt af de omkringstående trädens rika kronor. Till höger såg man Seinen, Tuilleriträdgårdarne och Louvrens nya galleri. (Forts.)