vi hysa ej mera något tvifvel om er. Kom till baka hit på färjan! ni förer er häst ut i sjelfv strömdraget. — Stor tack ! svarade resenären, jag är br. här jag är och stannar derföre qvar! ... Vare utan fruktan, jag skall nog hinna fram till stran. den lika fort som j sjelfve. Chevalier de La Guiche steg då af sir häst, gick fram till kanten af färjan, som nu befann sig alldeles midt i strömmen, aftog sin hatt, helsade med en lika djup bugning, som om han befunnit sig i en salong, och sade, vänd till den främmande, i det han visade med handen på sin kamrat, som jemväl stigit af hästen: — Min herre, jag har den äran föreställa er hr markis Raoul-Annibal dAHerbaut och jag är chevalier Charles-Philippe de la Guiche. Jag säger er i mitt eget och markisens namn, det vi äro förtjusta öfver lyckan att ha sammanträffat med er och att det endast beror af er sjelf att bli vår förtrolige vän. Den unge mannen närmade sig färjan och tryckte de båda händer, som de förnäma unga männen räckte honom. — Denna presentation är bättre än någon annan, ty ingen af oss skall glömma den, tillfölje af de omständigheter, hvarunder den egt rum. — Var god fullända denna presentation