hastigt dragit sig något till minnes; vid gata? Huchette låg Gråtande Korpen, ett förträffligt hotell med godt bord och god källare samt godt pris... — Det är just, hvad jag behöfver! utbrast den resande. — Ja, men huset brann ned för femton år sedan under Ligans krig, tillade sergeanten och skakade på hufvudet; nu finns det blott en hög ruiner qvar på platsen. — För fan! inföll ryttaren skrattande, det tycks som jag skulle få svårt att finna hvad jag söker. — Vänta, bäste herre, vänta! — Jag väntar, bästa sergeant, ty jag har lyckligtvis god tid dertill. — Dessutom ha vi De båda hängda; Det krossade Glaset vid gatan Troussevache. T! hötellerie du Bel-Air vid gatan Mortellerie, men jag skulle i sanning göra mig samvete af att skicka dit en man af börd och rang... — Hittills har jag fått veta, hvart jag icke bör gå, anmärkte ryttaren, men ehuru det är ganska intressant, skulle jag dock önska... — Vänta, bästa herre! — Jag väntar ju. — Nu tror jag mig ha hvad ni önskar. — Låt höra. — Känner ni gatan Hoqueton?