Göteborgsposten – 13 augusti 1860, sida 2

torde Almqvist, riksdagsman al bondeståndet och sjelf telegraftjensteman, omnämnas såsom kock till en af de osmakliga anrättningar, hvarmed man tror sig kunna medelst åtlöjets och hånets gift afskräcka både qvinnan sjelf och dem, som mena henne väl, från alla dessa så både nyttiga och vackra reformer. Hr Almqvist använder nemligen såsom skäl för sin invänning mot hennes duglighet till telegrafist, omöjligheter af att hon skulle kunna töretaga reparationsresor utåt linien och uppe på stegen laga en söndrig linie, emedan någon måste stå under och hålla i stegen. — Är det då nödvändigt för hvarje telegrafist att resa på reparationer? Finnes det då ej någon telegrafstation med mer än en tjensteman? Aro icke reparationsresor ett undantagsfall? Desto bättre, vet man att skilja det goda i en sak från det förkasthga och lemna cynismen åt dess rätta värde. Svensk industri. Det är för hvarje fosterlandsvän glädjande att få i den indastriens bok, som rörer hans egen hemjord, inskrifva nya producenter och nya produkter. Sverige har för länge måst hopsummera ett stort debet i sin industrikolumn, allt under det dess egna råämnen gått ut till främmande länder, för att sedan ofta ånyo förädlade intöras derifrån. Mest nedslående har detta vant för oss, då vi sett den ena skeppslasten efter den andra af alla de många effekter, som behöfvas för jernvägarne, tagas utifrån. Deras kostnadssumma har ock varit ofantlig, ja, utländningen har för sådana effekter hopskrapat i sin ficka ej mindre än en tredjedel at hela anläggningskostnaden för jernvägarne. Hvar och en inser häraf, huru mycket vi ha förlorat, som kunnat komma våra egna arbetare, våra fabrikanter och andra tillgodo, endast enskildas företagsamhetsanda icke slumrat. Ändtligen kan man anse början till slutet å detta för oss skadliga föorhåliande vara gjord. — Egaren till Nyköpings mekaniska verkstad, hr G. A. Lundqvist, hade nemligen, såsom redan är bekant, i början af innevarande år erbjudit sig att leverera både skenor och lokomotiver m. m. af svenskt jern för statsbanornas behof. Men då hans pris var något högre än det för de engelska effekterna, blef hans anbud ej antaget, fastän man kunnat anse att det svenska anbudets högre pris motsvarat det lägre engelskas genom det svenska jernets bättre beskaffenhet. Hr Lundqvist har nu helt nyligen gjort ett nytt anbud om att leverera nya effekter till samma pris som de engelska, hvarföre chefen för statens jernvägar ej kunnat underlåta att med honom afsluta kontrakter — efter åtskilliga underhandlingar — om leverans på bestämda tider och platser vid jernvägarne af både fullständiga lokomotiver och äfven axlar, hjul och bandager (tyres) för passagerareoch godsvagnar. — I sammanhang härmed kan nämnas, att vid samma, Nyköpings faktori för närvarande stå under arbete två fyrhjuliga lokomotiver för Söderhamns jernväg, hvilka snart äro färdiga. Väckta motioner om statsbidrag för tillverkning af inhemsk jernvägsmateriel ha äfven af statsutskottet afstyrkts; dock har utskottet föreslagit en hemställan till K. M. att låta undersöka, i hvad mån rails af svenskt jern kunna ega företräde framför de af utländskt och om det således kunde vara ändamålsenligt att för de förra betala något högre pris än för de senare. Provisionen för utländska tidningar och tidskrifter, som är så oproportionerligt stor, att den obemedlade knappast kan hålla sig t. ex. en utländsk tidskrift pr posto, huru nödvändig den än må vara för honom och hans yrke, har nu uppmärksammats af statsutskottet, som tillstyrkt rikets ständer att ingå till K. M. med hemställan om en lämplig nedsättning deri. Belgiska expositionen i Stockholm, Enligt på ministeriel väg gjord framställning, har af K. M. tullfrihet beviljats för de Belgiska industrioch konstprodukter, som komma att i Stockholm utställas och efter expositionens slut ånyo utföras, hvaremot sådana, som på utställningen försäljas, skola undergå vanlig tullbehandling. Politik. Vi nämnde för några dagar sedan att Preussen begärt det Sverige, om Spanien blefve stormakt, äfven skulle beskäras samma rättighet. — Nu har äfven England yttrat sig hysa samma åsigt. Lord Russell har nemligen i Underhuset yttrat: att om Spanien blefve stormakt, måste man äfven erkänna Sverige, Portugal och Piemont såsom såDÅ Ka Dp rg a