Göteborgsposten – 9 augusti 1860, sida 2

— Kanske! — Men hvad tänker ni då göra, Jacques? — Jag skall vänta. Det är tydligt, att ni bar sannolikheten på er sida, och jag skulle vilja gifva 10 år af mitt lif, för att ni icke måtte misstaga er, ty det gäller vårt barns lycka. Jag skall skicka till konungen och anhålla om förlängning af tiden för arresteringen . . . Härunder skall jag kunna vidtaga energiska mått och steg. Tag alltjemt emot Henrik med samma vänlighet som hittills. Låt honom icke ana något af vårt samtal ... Trenne andra personer förutom Giraud påstå sig denna afton ha sett La Chesnaye på Saint-Germains marknadsplat. Dessa tre har jag låtit arrestera, men jag skall gifva befallning om att de bli försatta i frihet. Jag skall tredubbla den belöning, som utlofvats åt den, som skaffar banditen i mina händer; kortligen, Louise, jag skall handla med all den försigtighet, som vår belägenhet och grefve de Bernacs rang fordra; men jag skall äfven, jag lofvar er det, gå till väga med all den stränghet, som min embetspligt ålägger mig. Vid dessa ord stördes den på kajen rådande tystnaden af ett häftigt huller. Ståthållaren skyndade bort och såg ut genom fönstret. — Befälhafvaren öfver nattpatrullen! utropa