Göteborgsposten – 7 augusti 1860, sida 2

ga nu borgareoch bondestånden på dem Det har ett visst intresse att blicka in i detta komplicerade ståndsriksdagsmachineri. Så lunda har det föreslagits och af tre stånd mot presteståndet antagits, att den egare ai hus och tomt i stad och den egare och innehafvare af stadsjord, som frälseman är eller till presteståndet hörer, må kunna inträda :i borgareståndet. Sådana adelsmän så godt som voro der förut (Ridderstad och Hjerta) adeln kunde således intet invända, men pre: steståndet vill ej mista någon af de sina medvetet om, att äfven detta skulle bli en, fast indirekt, utspädning af ståndet, och af slog derföre förslaget. (1 Ofvanstående är en i korthet uppgjord resumå6, hvaraf man dock tydligen finner, hurt nödvändigt det är, att de båda privilegierade stånden, namneligen presteståndet, akta sig fö! att ej vidare spjerna emot nödiga reformer. All männa opinionen, dagens mäktigaste monark skall ej i längden fördraga denna envisa konservatism, som vill tjudra nationen fast på et enda ställe, fastän hvar och en kan se, at der ej mera finnes för honom någon näring att den mark, vid hvilken han är bunden, ä1 förbrukad, och att nya fält måste sökas upp för att hålla honom uppe i såväl andligt son materielt hänseende. Då stunden för en re presentationsreform, så ifrigt önskad afnatio nen, en gång är inne, är det ju nyttigt, at icke ha alldeles förlorat apparencerna.