Göteborgsposten – 7 augusti 1860, sida 1

Batt EKNER AA — I morgon! upprepade ståthållaren. Grefven närmade sig sin häst och hoppade med sin vanliga lätthet i sadeln. Ryttaren passerade hvalfvet och man hörde snart hästens stålskodda hofvar genljuda på vindbryggan. Giraud, med ögat alltjemt fästadt på grefven, hade följt honom med gamens ihärdiga blick, då han betraktar ett rof, som han fruktar skall undslippa honom. I detsamma grefven försvann under hvalfvet, gjorde Giraud en rörelse framåt, som om han velat slita sig lös från sin bevakning; men en soldat lade då genast an med sitt muskedunder och hejdade fången. Denne, på detta sätt påmint om hvar han befann sig, tog ett steg tillbaka. Hans ögon, som nu förändrade riktning, mötte ståthållaren, som med långsamma steg gick uppför trappan, utför hvilken grefven nyss gått. DAumont tycktes, äfven han, vara offer för en ovanlig rörelse. Han stannade plötsligt och tyckes fatta ett nytt beslut. Han vände sig om mot sina soldater och sade: -— Lösgören fångens händer och låten honom komma hit till mig.