Göteborgsposten – 31 juli 1860, sida 3

som Frankrikes imtervention i Syrien kan a ses till sina möjliga följder ega. På den sto; allmänheten verka i första hand endast berä telserna om der forefallna mordscener; me helt andra tankar insmyga sig efterhand hc dem, som mera allvarligt tänka på sake Detta senare gör sig isynnerhet gällande England. Man anser det der ej allenast var ett faktum, att de drusiska mordgerningarn framkallats från den sida, som genast sto stridsfärdig att hämnas desamma, utan ma .Jgår ännu längre och fruktar för attien frans lintervention nödgas se fröet till en oundvikli brytning med Frankrike. Detta lands upj trädande i Suezkanal-frågan, dess intriger blan den kristliga befolkningen i Levanten oc Abyssinien, förvärfvandet af Zulas hamn, d tvenne gånger förnyade och först misslyckad försöken att fatta tast fot på Madagaskar, oc de hinder, som lades i vägen för engelsk Eufrat-jernvägen — allt detta är händelser hvilka lätt kunna hopbindas till ett snöre Ihvarmed man tänker strypa sultanen och brin Iga England nära till att qväfvas. Härmer förena sig minnena af den bekanta Europa Karta, som utkom i Paris och på sin ti väckte så mycket uppseende: skapandet a en fransk motstat i Orienten, som skulle om fatta Algier, Egypten, Syrien, Madagaska jemte Afrikas ostkust och sålunda afskara In dien från England. En i alla hänseenden äf ventyrlig plan, ty ännu äro Gibraltar, Malte och Corfu i Medelhafvet, Perim och Aden : Röda Haitvet samt Mauritius i indiska ocea. nen icke uppvägda af besittningen af Zulg och den till hälften vunna framgången i Abyssinien. Den försvarskraft, som England eger genom dessa fasta stationer och sin öfvervägande skapande kraft i sjöoch finansväsendet, skulle dock ej under en lång följd af år kunna uttömmas, äfven om Ryssland skulle i längden operera hand i hand med Frankrike uti Orienten. Men om det är en fördel för England, att vara starkt i sitt försvar, är det deremot till nackdel för Frankrike, att England alltid och på alla håll står färdigt till strid. Åskvädret går måhända äfven denna gången öfver, men i England herrska dock alltjemt sorgsna aningar. Från Konstantinopel har ingått underrättelse om att nya våldsamheter skola ha egt rum i Aleppo, Orfa och på andra ställen. Det har äfven nu försäkrats, att Turkiska soldater deltogo i våldsgerningarne. Den kristne Kaineakan på Libanom, hans råd och några af de förnämsta invånarne ha undertecknat en fredsförklaring, hvari dock ej finnes något nämndt om afståendet af anspråk på skadesersättning. Sedan denna akt blifvit afhandlad, begåfvo de sig, på befallning af Muchiren i Saida och de öfriga turkiska myndigheterna till Drusernas chefer, för att med dem öfverlägga. — Inga underrättelser hade erhållits från de tusentals kristna, som voro omringade i Kesrouan. — Det är nu säkert, att Portens samtycke till en intervention i Syrien anländt till Paris. De öfriga makterna ha äfvenledes samtyckt. Constitutionnel af d. 27 tillkännagifver, att lord Russell bemyndigat lord Cowley att öfverenskomma med Frankrike om expeditionen till Syrien. Samma tidning tillägger: Det återstår nu endast att bestämma grundvalen för den allmänna öfverenskommelsen mellan makterna om åstadkommandet af det slut på ställningen (i Syrien), som alla åstunda. Denna fråga är ej utan sina svårigheter, men vi måste hoppas, att makterna skola kunna lösa den. Frankrike, som i denna angelägenhet intagit den energiska ställning, hvilken är mest lämplig för höjandet af de förryckta stammarnes mod, skall äfvenledes visa en moderation, som ej kan annat än ingifva le europeiska regeringarne förtroende och lessutom utgör det beståndande rättesnöret ör hennes politik. Om Garibaldi ha vi ännu endast telesrammer att hålla oss till. Dessas sammanattade innehåll är, att Garibaldi den 20:de lennes gjort ett anfall med bajonetten på Miazzo. Etter en förtviflad kamp drogo Neavolitanarne sig tillbaka till citadellet. Tilll senua hade ingått underrättelse, att Garibaldi id Melazzo lidit stora förluster och blifvit såad i foten. Generalen hade befallt att åtkilliga af Melazzos invånare skulle skjutas, medan de stridt emot honom. I träffningen utanför Melazzo den 16:de ch 17;de (förmodligen menas härmed de :ongligas sammandrabbning med Medici, då I 11 ee MA Mm nn br Br