— Jean utan mjelte har icke ljugit, tillade genast den andre löjtnanten. Allt folket, son befann sig på Hästtorget och särskildt hästhand:. laren, som sålt hästen till La Chesnaye, hafvsg intygat sanningsenligheten af hans berättelse. — Men, utbrast dAumont vredgad, om der ene sagt sannt, måste den andre ha ljugit. Det finnes intet förmedlande mellan dessa två olika försäkringar. — Jag tager grefve de Bernac till vittne, som red öfver hästtorget, då vi der sökte efter La Chesnaye. Han har sjelf sett honom. — Grefve de Bernac var också i närheten af restaurationen, tillade civillöjtnanten lifligt. — Jag har just nyss lemnat grefve de Bernac hos Jonas, sade ståthållaren, och han nämnde verkligen för mig, att han träffat er båda, den ene efter den andre, under vägen till mig. Grefve de Bernac har ej med våra operationer att göra, mina herrar! Det är tydligt, att vi äro lekbollar för några skickliga bedragare. Det är dessa vi till hvad pris som helst måste ha reda på och, vid Gud! vi skola lyckas deri. Hr de Villiers, låt den person, ni omnämnde träda in. Civillöjtnanten skyndade att hörsamma befallningen och stadssoldaten från Rouen blef införd i kabinettet.