Göteborgsposten – 28 juli 1860, sida 2

är Pierre Slagtare, eu af prinsarne vid Underverkens hof. Pierre Slagtare fortsatte sin väg och sin sång, stapplande vid hvarje steg och rytande vid slutet af hvarje strof. Ryttaren höll just i detsamma in sin häst. — Huru mycket vill du ha för hästen ? frågade han hästhandlaren. — Jag har ju sagt det, ers nåd, svarade bandlanden, jag har vägrat att emottaga fyrahundra pistoler derför. — Vägrar du ännu? — Men... — Tala; jag har brådtom! — Nåja! — Se här äro de. Ryttaren kastade sin börs i händerna på säljaren. Denne vägde den ett ögonblick i handen och bugade sig derefter ödmjukt. — Om jag blir belåten, skall jag komma tillbaka! ropade köparen, sporrade hästen och flög derifrån. Kommen till andra ändan af planen, försvann han i det djupa mörker, som rådde derstädes. Hade han tagit af till höger eller till venster ? Ingen kunde säga det, men häst och rytere hade emellertid försvunnit för allas blickar. Man hörde ej mera Pierre Slagtares sång.