—At—— mee a äfven förrän Jean utan mjeltes lemnat sin observationspost bakom ett stall, för att hastigt kunn: hinna till poliskontoret, der civillöjtnanten väntade honom, kom en person och uppväckte en af häst bhandlarne, lät honom sadla en häst, oaktadt de var sent på qvällen, och beredde sig att försök: djuret, för hvilket ändamål han ledde ut det på den fria planen. Den yrvakne hästhandlarens anmärkningar attt det vore bäst köparen väntade till morgo nen, då solen gått upp, besvarade den främman de dermed, att han icke kunde uppskjuta köpet Han tillade, att han redan samma natt måst anträda en vigtig resa, och då han ej hade nå gon häst, måste han till hvad pris som hels köpa sig en dylik. Han kunde betala kontant och lät en väl försedd börs klinga för hästhandlarens öron. Detta väckte naturligtvis hästhandlaren all deles och han befallte brådskande sina stalldrän gar, att tända facklor och upplysa den fria pla nen, på det köparen skulle kunna försöka hvilk: hästar han behagade. Denne väntade lugnt. Snart kunde mar vid skenet från facklorna betrakta hans drägt. Han bar en åtsittande lifrock med kyller en ringkrage af poleradt stål, byxor af röd kläde, strumpor af samma färg och ett par store stöflor.