Göteborgsposten – 27 juli 1860, sida 2

nylgen at vederborande Ullsyningsman erhållit varning. Tulltaxan. Förstärkt Bevillningsutskott har i Tisdags med Rikets Ständers rätt afgjort åtskilliga frågor, beträffande tullbevillningen, och dervid beslutat: 1) med 76 röster mot 43 tullfrihet för fläsk (Bondeståndet hade påyrkat 3 öre tull pr 2Z.); 2) med 86 ja mot 23 nej tullfrihet för hudar och skinn, oberedda, våtsaltade och andra slag, (Bondeståndet hade yrkat en tull af 50 öre pr centner); 3) med 86 röster mot 33 tullfrihet för humle (Bondeståndet önskade en tull af 1 rdr 50 öre pr centner); 4) med 73 röster mot 46 tullfrihet vid införsel för jern, gjutet, tackoch barlast, samt kasserade kanoner, bomber, mörsare och kulor; (Bondeståndet önskade en införseltuil af 15 öre pr centner); 5) med 78 röster mot 41 en införseltull af 2 öre pr b. för klorkalk (Borgareståndet önskade tullfrihet); 6) med 81 röster mot 37 (en sedel kasserad) tullfrihet för kreatur alla slag (Bondeståndet önskade en tull från 10 till 1 rdr pr styck); 7) med 75 ja mot 44 nej tullfrihet för kött alla slag (Bondeståndet yrkade en tull af 1 rdr pr centner); 8) med 85 ja mot 34 nej tullfrihet för lin häckladt och ohäckladt (Bondeståndet föreslog 1 !; rdr pr centner); 9) med 66 nej mot 53 ja en införseltull af 3 öre pr . för ost (de tre första stånden hade beslutat tullfrihet); 10) med 69 ja mot 50 nej tullfrihet för ris oskalad eller paddy (Bondeståndet föreslog !2 öre pr t(.): 11) med 76 ja; mot, 43 nej en införseltull af 10 öre pr kubikfot för kokoch bergsalt (Bondeståndets beslut: tullfrihet); 12) med 80 ja mot 39 nej oförändrad införseltariff för silke (Bondeståndets beslut: 50 öre pr Z. för tvinnadt, ofärgadt silke); 13) med 68 ja mot 58 nej tullfrihet för smör (Bondeståndets beslut: en tull af 3 öre pr 6); 14) med 81 ja mot 39 nej tullfrihet för soda eller kolsyradt natron (Bondeståndets beslut: 25 öre pr centner); 15) med 79 röster mot 40 tullfrihet för spanmål omalen (Bondeståndets beslut 12 öre för några och 9 öre för andra slag pr kub.-fot); 16) med 63 ja mot 56 nej en införseltull af 50 öre pr ctr å spanmål, malen; 17) (efter en särskild votering om kontraproposition) med 63 nej mot 56 ja en införseltull af 50 öre pr centner för mjöl och gryn (Ridderskapet och Adeln samt Borgareståndets beslut: tullfrihet, Bondeståndets 30 öre); 18) med 76 röster mot 43 tullfrihet för ,talg (Bondeständets beslut 2 öre pr 4.); 19) med 79 ja mot 40 nej en införseltull af 8 öre pr Z. för jernoch ståltråd (Ridderskapet och Adeln hade yrkat tullfrihet); 20) med 62 nej mot 57 ja de tullsatser för ,väfnader: helsiden-, halfsidenoch bomulls-, andra slag, som i nuvarande taxa för åren 1858 och 1859 finnas utförda (de tre första stånden hade beslutat samma tullsatser som gälla för 1860); vid utförseltariffen: 21) med 83 ja mot 36 nej nu gällande utförsel tull af 50 öre pr centner för ,ben: andra slag än elfenoch hvalfisk-, oarbetade (Borgareståndets beslut 25 öre pr ctr); 22) med 86 ja mot 33 nej nedsättning till 25 öre pr ctr för ,jern: gjutet: tackoch barlast-, ka. noner, stycken, nickhakar och mörsare, ostämplade och oborrade, hällar öfver 0,s tums tjocklek, jemte lod och lödjor till vigt af större tyngd än 1 ctr (Presteståndet önskade 50 örej; 23) med 91 ja mot 28 nej nedsättning till hälf. ten af utförseltullen för koppar rå (2: 50), för garad samt kopparskrot alla slag äfvensom kopparaska (3C öre) (Presteståndets beslut: resp. 5 rdr och 60 öre) 24) med 75 ja mot 44 nej en nedsättning i ut förseltullen pr ctr för lump från 2 till 1 rdr (Presteståndets beslut 2 rdr); 26) (efter votering om kontraproposition) med 84 ja mot 35 nej en nedsättning från 50 till 25 öre pi ctr för malm rå och osmält (Presteståndets beslut. 50 öre, Ridd. och Adelns: 25 öre för koppar-, 50 föl andra slags malm); 27) med 84 ja mot 35 nej nedsättning till hälf. ten eller till 5 rdr för 100 rdrs värde för virke, oar. betadt, sågadt eller tillhugget: alm, ask, bok, björk ek och andra ej specificerade inhemska trädslag. Hvetepriserna för 200 år. Vi haiern engelsk tidning sett följande intressanta sammanställning af hveteprisernas ställning i Eng land under en följd af 200 år, hvarigenon tydligen ådagalägges, att den britiske jord brukaren nu får, oaktadt det i England rådan de frihandelssystemet, mera betaldt för sit hvete, än han fick för 1 eller 200 år sedan Sålunda var medelpriset under de tio åren 1660-1669, 44 sh. 4d. 1760-1769, 40 sh. 5 d 1670-1679, 44 sh. 10 d. 1770-1779, 44 sh. 3 d 1680-1689, 37 sh. 9d. 1780-1789, 45 sh. 9 d