Göteborgsposten – 27 juli 1860, sida 2

Ett tungt svärd med guldfäste hängde vid hans sida och han bar på hufvudet en spetsig filthatt utan fjädrar. De breda brättena på denna hatt beskuggade hans ansigte och hindrade någon att närmare betrakta hans anletsdrag. Hans drägt, hållning, rörelser, allt förrådde krigaren. Spionens berättelse hade, såsom man finner, varit minutiöst noggrann. Var nu denne man, som rapporten gällde, verkligen den ryktbare kapten La Chesnaye? Jean utan mjelte stod ett par steg ifrån honom, då skenet från de af drangarne framburna facklorna upplyste hans person. Hvad spionen såg var säkerligen tillräckligt, för att kunna påstå, att den främmande var rätte mannen, ty han vände hastigt om, smög längs byggnaderna och skyndade mot midteln af marknadsplatsen, för att derifrå kunna komma till civillöjtnantens kabinett, der vi hört honom försäkra sig nyss ha sett kapten La Chesnaye i egen person på hästtorget Mannen i kyllerrocken hade icke ens kastat en blick åt det håll, der Jean befunnit sig. Hade han sett spionen eller icke? Det var lika omöjligt att kunna svara ja som nej. (Forts.)