-Jeniabbe Marets utnämning till biskop i Vanti nes. Det oaktadt vill franska regeringen ej -I lemna påfven i sticket, utan låta ockupationsa I korpsen förblifva i Rom, för att beskydda H. a I Helighets person, men med befallning att afhålla sig från hvarje intervention, hvad som .Jän må ske i provinserna. j Turin 17 Juli. Kejsaren har vägrat motiltaga Garibaldis sändebud. Denne har ännu icke fått öfverlemna Garibaldis skrifvelse; men han skall tillsvidare qvarstanna i Paris för att afvakta bättre tider. San Giuseppi deremot (Garibaldis gesandti England) berättar från London om det särdeles vänliga emottagande han rönt af engelska regeringen. De båda sändebuden ha i uppdrag, att såväl i Frankrike som England tala för Siciliens införlifning med Sardinien. Paris 21 Juli. I Toulon råder stor verksamhet. Transportångare hållas derstädes färdiga att löpa ut. — Patrie försåkrar, att de mest energiska åtgärder skola träffas, efter öfverenskommelse med Porten, för att undsätta de kristna i Syrien. Underrättelserna derifrån äro allvarsamma. 45,000 kristna skola söder om Kesruan vara inneslutna af DruIserna. — Lagstiftande korpsens session är slutad. — En af Grandguillot undertecknad artikel i Constitutionnel lyder: Ingen må förvåna sig öfver, att franska trupper skola med snaraste inskeppas till Syrien. Frankrike skall ej allenast skydda Frankrikes intressen, utan hela Europas gemensamma sak. De kristnas existens i Orienten har försäkrats genom undertecknande af Pariserfördraget. Det initiativ vi tillgripa utgör endast ett troget uppfyllande at våra förbindelser. Det är att befara, det Turkiet saknar makt och man kan icke prisgifva de kristnas öde åt vexlingarne af obestämda förmodanden. Frankrike skall handla i enighet med Sultanen och de öfriga makterna. — Moniteuren meddelar, att franska regeringen uppmanat stormakterna handla gemensamt med afseende på händelserna i Syrien. London 21 Juli. Reuters Office har fölJjande att berätta: Enligt till Liverpool ingångna telegrammer, har neapolitanska regeringen tagit ett engelskt ångfartyg, förutom fyra andra främmande skepp. — Från Neapel skrifves, att det kongl. gardet blifvit förlagdt utom staden och att fästena besatts af nationalgardet. — Russell har i Underhuset svarat, att han ej har någon kännedom om franska truppers afsändande till Syrien; Frankrike underhandlar ännu med de öfriga makterna om frågan, huruvida en intervention i Syrien är nödvändig för oroligheterna derstädes. — Morning Post säger, att Frankrike vill skicka 8,000 man till Syrien och förlägga trupper till de områden, der de kristna sväfva i fara. England skall taga dessa förslager i öfvervägande, men en dylik intervention kan endast ega rum i kraft af en med Turkiet afslutad specialkonvention, hvilken skall gifva anledning till några förhandlingar; men Porten skall nog vinna tid att återställa lugnet i Syrien och någon intervention skall derföre bli onödig. (Man jemföre härmed Constitutionnels förklaring härofvan, enligt hvilken interventionsinitiativet stödjer sig på stipulationerna i Pariserfördraget). — En sammankomst skall ega rum i Warschau under loppet af Septem-. ber mellan kejsaren af Ryssland och prinsregenten af Preussen. Pesth 20 Juli. Med anledning af ett i går, oaktadt polisens förbud, föranstaltadt fackeltåg för superintendenten Szekacs, uppkom en folksamling, som måste skingras genom militärens mellankomst. Några häktningar egde rum, men inga blefvo sårade. Lugnet var återstäldt före midnatt. Wien 20 Juli. Kejsaren har utfärdat ett reskript, hvari bestämmes, att för nya skatter, förhöjning af redan bestående skatter och statslån, skall hädanefter, med undantag af vid påträngande krigsfara, bifall begäras at riksrådet.