Göteborgsposten – 21 juli 1860, sida 2

På samma sätt som i Jonas spelsalar trängdes äfven här alla samhällsklasser på de trånga gatorna, som voro kantade med rikt upplysta butiker. Marknadens medelpunkt utgjordes af en liten öppen plats, som skilde de båda ståndraderna åt och der de fyra gatorna sammanträffade. Der lågo marknadens båda teatrar, som uppförts af ambulatoriska teatertrupper, hvilka enligt en förordning skulle hvarje år betala en summa af två Ecus åt Kristi lidandes Bröder, som hade uteslutande privilegium till Pariserteatrarne. En krets af nyfikna omhvärfde oupphörligt hvarje butik. En af dem, en juvelerarebutik, ådrog sig isynnerhet den allmänna uppmärksamheten genom sin glans och rikedom. I första ledet af denna krets stod en man af liten växt. Han var temligen illa klädd, hade låg panna, orolig blick och en ful, tillplattad näsa. En högväxt, torr och mager qvinna stod bredvid stödd mot hans arm. Det var en sådan missproportion i afseende på växten mellan dessa båda, mannen och hustrun, att denna senare snarare tycktes vilja lyfta mannen upp till sig, än stödja sig på hans arm. Båda stodo försänkta i betraktandet af juvelernas rikedom.