dre blandadt och mycket mera utsökt, än det som fyllde första salen. Sammet, siden, silke, plymer, smycken, pelsverk och juveler glänste i tusende färger vid skenet från vaxljusen. Femton å tjugo rikt klädda damer, nästan alla unga och sköna, upptogo hvardera sin stol, kring hvilken en artig och lysande cirkel grupperat sig. Glädtiga infall, svulstiga artigheter, skalkaktiga frågor, spiritucla eller burleska svar korsade hvarandra från alla håll under ett allmänt sorl och stoj. Ibland inträffade dock en djup tystnad, hvilken likväl snart följdes af en riktig åska af bravorop och skri, homeriska gapskratt och föraktfulla hvisslingar. Detta inträffade då kollektören utdragit ett nummer, på hvilket en af de spelande vunnit. Då grefve de Bernac inträdde i salen, hade man nyss förut uppläst den vinnande lotten, och bravoropen genljödo från alla håll. a