Göteborgsposten – 18 juli 1860, sida 3

-Iförenadt rike eller som ett förbund åf fle -Istater. Påfvens qvarstannande i Rom ber claf den franska ockupationen, och om den rJupphör, måste H. Helighet gå i landsflyl t Härom äro alla ense och man talar de ;lföre redan om en passande tillflyktsort. Gaö rIduger ej längre, sedan Neapel inträdt bla de konstitutionela staterna, och valet mellan P Iris och Wien skulle vara lika tillintetgörant för pafvedömets betydelse. Man:talar äfve om Wirzburg och Bamberg, hvilka konungq af Bayern erbjudit påfven, men detta fordri bekrättelse. Deremot framkastade Edmor About i sin Europas Karta ett förslag, hvi Iket utan tvifvel varit i säck, innan det ko i påse, nemligen att förflytta påfven me hela hans hierarki till Jerusalem. Man skra tade åt den nya ideen och betraktade de blott som en bitter satir, men Abouts skri har i för många fall varit sannspående, a den icke förtjenar med allvar begrunda Berl. Tidn. tillägger: Ett bättre byte tycke påtvedömet ej kunna göra; det måste fullkon ligt tillfredsställa alla parter och öppna e vidt fält för katolicismens strätfvanden, hva emot säkerligen ingen annan än Porten oc Muhamedanerna skulle ha något att invänd; Turkiet har visserligen genom Pariserfrede upptagits i den europeiska statsrätten och fö! säkrats om beskydd; men har den nyare eurq peiska statsrätten kunnat enas med de förän dringar, som på senaste tider företagits i Mel lanitalien, så skall den äfven utan svårighe kunnat enas med ett frigörande at Syrien oc Palestina. Frankrike börjar nu visa hvad det hel tiden fört i skölden med atseende på Italier Den officiösa tidn. Constitutionnel, hvilke: flere gånger uppträdt såsom förelöpare för d kejserliga besluten, innehöll i ett af sina se naste nummer en märklig artikel, som börja med att törklara, det Europa nu blifvit utled set af att intressera sig för Italien. Derp heter det, att både konungen af Neapel oci Garibaldi gått för långt, den förre genom at utan förbehåll åter införa 1848 års konstitu tion och den andre genom att arbeta för Sicilien: anslutving till Piemont, hvilken är Sicilianarnc mycket emot (kan tänka!). Constitutionne vet, att hela verlden är missnöjd med saker nas nuvarande ställning, och finner derföre att ögonblicket är inne att återvända till dej kejserliga konfederationsförslaget, som är de enda riktiga, och förbundet skall då komma att bestå af Ötlra Italien, Rom, Neapel och Sicilien. Huru det skall gå med Neapel nämner ej tidningen, men man kan väl icke ta. la om allting heller. — I Paris har denna artikel väckt stort uppseende och man tillägger den icke ringa vigt, emedan den står i förbindelse med flera betecknande fakta. MSålunda har regeringen nekat att detionalisera tvenne skepp, som Garibaldi köpt i Frankrike, samt åfrådt spanska regeringen från att protestera mot Siciliens anslutning till Piemont, alldenstund anslutningen icke hade någon giltighet. Lägger man härtill berättelserna om de franska gesandternas uppträdande i Neapel och Turin, så synes att Napoleon ej ett ögonblick afstått från sin konfederationside. Messina 8 Juli. Ötverste Medici befinner sig i byn Barcellona, der han atvaktar frivilliga. Han har rekognoscerat höjderna vid Messina och Milazzo. Anfallet på Milazzo skulle försiggå den 10:de. Milazzo har 10,000 invånare, är stark och swategiskt vigtig för operationer på fasta landet. Genua 9 Juli. Utile och det amerikanska klipperskeppet, som kaprades af de neapolitanska kryssarne, ha i dag anländt hit med alla sina frivilliga ombord. Paris 12 Juli. Monitören berättar, att Fuäd Pascha redan d. 8 d:s afgått från Konstantinopel till Syrien med 15 å 16,000 man ull sitt förfogande. London 14 Juli. Reuters Office berättar, utt England och Frankrike öfverenskommit om att afhålla sig från direkt inblandning i Syrien, men i händelse Porten icke skulle vara i stånd att göra ett slut på våldsverken, sifvit sina amiraler samma instruktioner, nemigen att, om oroligheterna fortfara, landsätta olk i Beyruth. Queenstown 11 Juli. Från Newvwvork skrif