Göteborgsposten – 18 juli 1860, sida 2

Han tog tyglarne och red, utan att tacka betjenten, genom gatan Paon. Den unge adelsmannen hvisslade en jagtvisa, vred med den hvita och välformade handen på sina fina, svarta mustacher, och tog sig om hakan, hvilken var omsorgsfullt rakad, såsom den nyaste moden befallt. Ilan uppnådde snart porten Saint-Germain, som hans häst nu passerade för tredje gången under en qvart, och tog af till venster, sedan han ridit in på marknadsplatsen, i alldeles motsatt riktning mot den, som mannen i kappan tagit, då han skulle söka upp Laurent. Efter ett ögonblicks förlopp stannade han framför porten till ett hus af torftigt yttre, hvilket dock skarpt kontrasterade mot de rika ljusvågor, som strömmade uf genom fönstren, och det glädtiga sorlet och sångerna som ljödo inifrån. Detta hus hyrdes af Jonas, som höll spelklubb, mot det fabulösa priset af 1,400 livres för fjorton dagar. Hr de Bernac steg af, kastade tyglarne åt en af de fem eller sex betjenter, som stodo på tröskeln, och gick in. Xx. Spelklubben. En spelklubb var i början af sjuttonde seklet tyvärr icke någonting sällsynt i Paris, de