Göteborgsposten – 13 juli 1860, sida 2

1 Juni. Ett af ordföranden uppgjordt förslag till stadgar för den pensionsförening inom korpsen, som man ämnade stifta, antogs till grund för diskussionen, som varit ganska liflig. Beslut hafva blifvit fattade: att hvar och en icke prestvigd ordinarie organist, klockare och folkskollärare i stiftet må inom ett år efter det föreningen trädt i verksamhet och sedan inom lika tid efter tjenst blifvit tillträdd ingå i föreningen. Aktiesystemet som antogs i Stockholm, hade nu icke flera än tvenne försvarare neml.: kantor Olsson i Fjelkestad och skollärare Persson i. Ask. Föreningen delas i trenne klasser, och eger hvarje delegare ingå i hvilken klass han vill. Första klassens årsafgift är 15 rdr, andra 10 rdr och tredje klassens 5 rdr. Första klassens pension bestämdes till 150 rdr, andra till 100 rdr, tredje till 50 rdr; men under de fem första åren efter föreningens stiftelse utdelas ingen pension; under de fem följande åren endast en half pension och derefter full pension, om tillgångarne så synas medgifva; i annat fall få enka och barn blott tre fjerdedels pension. Barn uppbära pension tills de fyllt 18 år. Donation. Possession. 8. G. Dahlström i Botkyrka af Strengnäs stift har till nämnde församling, såsom minne af sin dotters första nattvardsgång, öfverlemnat ett,kapital af 6,000 rdr till en fond, under namn af ,Eugenie Dahlströms gåfvomedel, hvaraf årliga räntan bör användas till anskaffande af kläder åt de fattigaste bland nattvardsungdomen och skolbarnen, samt derjemte 300 rdr s. m. att för samma ändamål användas innevarande år. i Sfinxen vet hvad han gör. I den tyska tidningen Neue Preussische Zeitung läser man följande ganska pikanta berättelse: Louis Napoleon bodde under furstekongressen i Baden-Baden i-den aflidna storhertiginnan Stephanies palats derstädes och hade låtit sina agenter och parisertapetserare praktfullt inreda det för sitt emottagande. TI det rum, der han mottog de tyska furstarne, hade man låtit anordna ett litet doldt kabinett på det sätt, att de personer, som emottogos i kejsarens rum, icke kunde ana till detta kabinett. Napoleon lät alla de furstliga personer, som besökte honom, taga plats på ett och samma ställe och satt äfven sjelf alltid på samma fläck. En stenograf satt i det dolda kabinettet och nedskref de samtal, som Napoleon hade med de olika furstarne. Detta parisiska konststycke har först efter Napoleons afresa blifvit upptäckt.