— Monseigneur? svarade sergeanten med en orörlighet, hvilken tycktes utgöra det stående draget i hans karakter. — Du har nu i femton år varit i ståthållarskapets tjenst? — Femton år och sju månader, monseigneur. — Du har alltid noggrannt och ordentligt fullgjort dina skyldigheter. — Jag har gjort mitt bästa, monseigneur. — Kortligen, jag anser dig vara trogen din pligt och tillgifven min person. Richard bugade sig djupt på hästen, lika mycket för att tacka ståthållaren för den goda tanke, han tycktes hysa om honom, som för att ytterligare stärka honom i denna åsigt. — Hvad skulle du säga, fortfor hr dAumont, ifall du vore i tillfälle, att kunna göra staten och din chef en ny tjenst, om en årlig gratifikation af tjugo pistoler ur min enskilda kassa. Ö —Jag skulle säga, genmälte Richard med en synbar belåtenhet, att monseigneur värdigades kungligt belöna sin ödmjuke tjenare, men att den tillgifvenhet för honom, jag vid hvarje tillfälle skulle vilja lägga i dagen, ej skulle kunna på något sätt ökas. — Nåväl! Richard, denna gratifikation kan