Göteborgsposten – 11 juli 1860, sida 2

vara alldeles tillräckliga, hvadan inga väsentliga förändringar behöfde vidtagas. I Prof. Arrhenius ansåg, i likhet med hr I Nathorst, att landtbruksskolorna äro upprät Itade för bönder. HElevernas föräldrar tillhöra ji allmänhet allmogen. De, som gått igenom skolorna, ha sedan blifvit egendumsegare; om l andra bli tjenare, höra de dock till arbetande Fr Landtbruksskolornas ide är bildandet af skickliga bondbarn, som sedan skola utgå och kringsprida bildningen. I allmänhet ; uppfyller organisationen aflandtbruksskolorna allt hvad vi kunna önska. För dem, som lästunda högre undervisning, finnes ett läroverk, Ultuna, och ett annat är under bildning, :Alnarp. På Ultuna, som tal. förestår, fattas mycket, ty lärarne kunna med bästa vilja i verlden icke motsvara fordringarne; af brist på tillgångar har undervisningen icke kunnat bli så fullständig som önskvärdt varit. Landtbruksakademien har derföre bidragit till att understödja läroverket, samt ingått med en skrifvelse till K. M. om begäran at ytterligare understöd. Bad mötet derföre uttala som en from önskan, att man må tillse, att dels vid de gamla landtbruksskolorna, dels vid blifvande nya, praktisk undervisning måtte beredas eleverna i skogshushållning, såväl som i landtbruket, alldenstund en sådan undervisning är at högsta vigt. Många skolor finnas, der sådan ej lemnas. Önskade dertöre, att, der kronoparkarne ligga så till, de må upplåtas till praktisk undervisning, och att nya skolor må läggas 1 skogstrakter. Baron Cederström instämde i yttrandena om vigten at att zoologi inhemtas vid landtbruksskolorna. Hufvudsaken är emellertid, att praktiska läroböcker i denna syftning anskaffas. Doktor Engström instämde med pastor Wulff, utan att dock derföre underkänna de nuvarande landtbruksskolornas värde, men ansåg förslaget att undervisningen i landtbruket meddelas i folkskolorna vara alldeles opraktiskt, då eleverna der utgöras endast af små barn. Folkskolelärarne äro dessutom så illa lönade, sämre än någon annan tjenstemannaklass i Sverige, och likväl så fastlästa vid sin post, att det skulle vara obarmhertigt pålägga dem ytterligare tvång och bördor, utan att med samma äfven åt dem anslå högre löner. Folkskolorna inspekteras af prester. Det är nog förut en allmän sats, att presterna mera sysselsätta sig med verldsliga angelägenheter än religionslärare höfves — vilja ni nu till ålägga presterna att undersöka barnens kunskaper i jordbruket, då kunna ni afskeda dem när som helst. (Bravorop.) Pastor Wulf. Jag är visserligen ett at de sorgliga exemplen på prester, som sysselsätta sig äfven med verldsliga ting; men i detta afseende underkastar jag mig mina församlingars dom, och fortfar så länge. Det har nämnts att våra landtbruksskolor, eller, såsom de här benämnts, rättareskolor, äro tillräckliga för bönderna. Prof. Arrhenius nämnde, att de äro afsedda för praktisk undervisning. I Skåne bruka visserligen förmögnare bönder sända sina soner in till elementarläroverket i Lund, för att der inhemta nödiga elementer i den allmänna bildningen; men finnes väl något ställe i vårt land, dit bonden kan sända sin son, för att inhemta den bildning, som är nödig för en bonde? (Forts.)