Göteborgsposten – 11 juli 1860, sida 2

har ytterligare stegrat fordringarne på bild ning och kunskaper hos de från veterinärin rättningarne utgående elever. Föreslår der före en begäran tillställes Landtbruksakade mien, att hon må ingå till K. M. med en an hållan om anslag af nödiga medel för veteri närväsendets i Sverige sättande i tidsenlig skick. Professor Arrhenius anmärkte, att unde förhandlingarne i sektionen om Boskapssköt seln 2:ne förslag blifvit antagna, nemligen at mötet skulle ingå till K. M. med en begära om utfästande af högre premier för utdeland vid landtbruksmötena och om upprättandet a s. k. kemiska försökstationer; hemställde der före, att om icke äfven denna dubbla anhålla kunde göras hos Landtbruksakademien. Flera imstämma. Häradsh. Ekenman instämde med prof Kinberg. På Ordförandens förfrågan om mötet god kände prof. Kinbergs förslag, svarades enhäl ligt ja; hvaremot Arrhenii förslag, såsom pi annan sektion föranledda till annat beslut enligt Ordf:s utsago, endast kunde föras til protokollet. Nu företogs till behandling 8:de allmännt frågan, hvilken lyder som följer: Förekomma i afseende på våra högre oci lägre Landtbruksläroverk några förhållanden, hvil ka ådraga sig serskild uppmärksamhet, hvad ele vernas bildning och läroverkens syftning i öfrig angår ? Intendenten Malm fäster uppmärkeamhe ten på, att en vetenskapsgren, hvilken är a stor vigt för landtbrukaren, ej intager der plats vid undervisningen inom landtbrukssko lorna, som honom med rätta tillkommer, neml läran om vilda djur, insekter och maskar hvilka kunna vålla jordbrukaren så mycker skada. Visserligen finnas inga passande lä roböcker på svenska, men det är alldeles nöd: vändigt för landtbrukaren, att känna de djur med hvilka han står i samband, hvarföre har hemställer att mötet må ingå till K. M. mec förslag om införandet af en passande kurs läran om djuren i våra landtbruksskolor Pastor Wulf ansåg denna fråga vara er af de vigtigare mötet hade att behandla, eme dan derpå beror hela landtbrukets framtid men kunde ej underlåta att göra en anmärk: ning: de bestående landtbruksskolorna åsyfta e att bilda dem, som ega mesta rättigheten at fordra statens undervisning. Vi ha i vår land ingen egentlig bondskola. De nuvarande landtbruksskolorna åsyfta hufvudsakligasi bildandet af högre landtbrukare, possessiona: ter, inspektorer och ladufogdar. Men en skol: för bönder måste vara alldeles olika organi serad. Ett bevis på landtbruksskolornas odug lighet i detta afseende är det inskränkta an. tal elever de kunna mottaga. — Men är de ej önskvärdt att vi nu äfvenledes må börje tänka på bönderna? En annan fråga — hvil ken visserligen begrofs vid mötet i Jönköping men derföre likväl icke är död — är den, at redan i folkskolan undervisning uti landtbru: kets första grundsanningar borde bibringas barnen. Det vore ej meningen, att sålunda bilda några lärda agronomer. Tal. hade sjel sett barn lära sig på kartor sådana satser som den som bränner eller flåhackar på sandjord han är en mordbrännare. Kortligen, mera borde göras för böndernas undervisning i de ras hufvudnäring. Hr Hj. Nathorst ansåg intendenten Malms förslag vara ytterst vigtigt. Tal. hade för egen del sökt att förmå vetenskapsmän intres: sera sig för ett sådant arbete; men de flests hade ej haft tid. År ha funnits, då djuren alltifrån larven till sädesknäpparen, föröfva skada för flere 100,000 rdr, och likväl vari okända för den större allmänheten. — Tal hade under 18 års verksamhet sett hvilker nytta landtbruksskolorna gjort. Protesterade mot pastor Wulff, förklarande dem vara ut tryckligen bestämda för allmogens barn. Der tid kommer, då flera skolor måste öppnas men de, som nu finnas, ha hittills visat sig I kaptenen i sin boning i samma ögonblick son mordet i Paris och striden i Normandie eg. de rum. Hvad tänlkar ni doram harr Ar