Från Utlandet. Alskarne af historiska paralleler kunna i sjelfva Siciliens forntidshistoria finna en man, som har en förvånansvärd likhet med Garibaldi, hvad beträffar karakter, tidsförhållanden, bedrifter och öde. Denne man är Timoleon, som för 2,400 år sedan befriade den grekiska delen af ön trån tyrannernas och karthaginiensernas herravälde. Ett afstånd i tiden af 70 menniskoåldrar måste naturligtvis förorsaka mycket stora olikheter, men det oaktadt är likheten mellan de två männen omisskännligt stor. Tillochmed i enskildheterna vid deras befrielsetåg finnas märkliga öfverensstämmelser. Båda drogo ut för att befria ön från utländskt herravälde och inhemska tyranner; hvad den neapolitanske konung Frans och hans halft hemliga, halft kände allierade i Wien är i våra dagar, voro karthaginienserna, Hiketas och de andra tyrannerna på Timoleons tid. Båda seglade med en ringa styrka — endast 1,000 man — till ett af stora, fiendtliga härar besatt och af fiendtliga flottor bevakadt land; båda måste derföre använda list, för att ej bli uppsnappade på vägen. Liksom Siculer, Sicaner och Hellener strömmade till Timoleon, såsnart de lärde känna honom, samlades äfven alla Sicilianare, som voro vapenföra och kunde skaffa sig vapen, kring frihetens fana vid underrättelsen om Garibaldis landstigning. Karthaginienserna ville tvinga Andromakhos i Tauromenion till att utlemna Timoleon, och Hiketas legde två mördare emot honom; i samma anda har konung Frans af Neapel handlat, endast med den skilnaden att han gått något längre. Genom att sätta ett pris på Garibaldis hufvud, har han ingått kontrakt med hvarje bandit i och utom Italien. Öfver Garibaldi och Timoleon strålar en lyckans stjerna; allt måste tjena dem, tillochmed elementerna. Det förfärliga oväder, som var Timoleons bundsförvandt i slaget vid Kimissos, har ett motstycke i det häftiga regn, som gjorde de usla vägarne ofarbara för neapolitanska artilleriet, som skulle till Calatafimi. Flere af Timoleons bedrifter, säger Plutarch, tillskrifvas klokhet och tapperhet lika mycket som lyckan, men andra äro endast lyckans verk. Samme författare har förunderliga ting att berätta, såsom bevis på, att gudarne omedelbart ingrepo i händelserna, för att befrämja hans verk; det är utom allt tvifvel, att bland menige man på Sicilien och i det öfriga Italien ungefär lika många berättelser skola vara i omlopp om huru den heliga jungfrun och åtskilliga helgon ha intresserat sig för Garibaldis planer. Timoleon skickade afsatta tyranner till Hellas; Garibaldi har redan varit med och visat afsatta fur