Article Image
skördade rikt bifall. Snart började han doch ker att komponera och blef år 1846 orkester direktör vid italienska operan i London. De operor han hittills skrifvit, äro i kronologisk ordning följande: I Pirativ (1830); Ur Avertimente (1832); Enrico IV (1834) LAssedio di la Rochelle (1835); Manor Lescaut, en opera, som han år 1836 skre tör madame Malibran, hvilken också deri ut förde titelrolen; Jeanne Gray (1837); Lt Dame voilte och Falstaff (1838); Jeanne dAre (1839); Keolanth (1840); la Gipsy (1844); Les Nuits dAmour och les quatr Fils dAymon (1845); LEtoile de Seville! (1846), skrifven för madame Stoltz; The Bondmen (1846) och Mulatten (1848) Hans nyaste opera, Castiliens Ros, ha gjort furore i London, men på andra ställer vunnit föga bifall. Balfes stil är likväl icke engelsk, utan en blandning at fransyska oc italienska, samt ofta äfven tyska melodier hans egentliga förebild är Auber. — Etftei honom törtjenar James Barnett att omnämnas dennes operor: Bergfeen, Den sköna Rosa munda och Farinelli hafva i London vun nit mycket bifall. Några af hans sånger sjun gas tillochmed bland folket. Olyckligtvi brister det honom dock utpreglad stil; ha har mindre skola än Bennet, mindre färdig het än Balfe, men är originelare än båda ehuru icke heller hans musik är fri frå främmande ekon. — Hatton har gjort jem förelsevis god lycka med sin opera Pasca Bruno. Hållen i engelsk stil, är den ri! på karakteristiska nummer, om den också e kan sägas vara alster af ett framståend snille. — Den egentlige representanten fö den nyare engelska stilen är Henry Hugl Pearson, ehuru hans sånger andas en roman tik, som alltför starkt påminner om Carl Ma ria von Weber. Han har utom sina sånge utgifvit en samling vackra romanser oci tvenne, ouvertyrer. —Efter dessa bor Ma: Farren omnämnas. Han skrifver mera i tys än i engelsk stil och har gjort mycken lyck med sin Dewil:s Opera. — Nestorn tor Eng lands kompositörer i nyare tid är dock Bi shop, som utom sina äkta engelska Song sand Ballads äfven skrifvit några operor hvilka i hans hemland vunnit odeladt bitall.

26 juni 1860, sida 1

Thumbnail