Göteborgsposten – 23 juni 1860, sida 2

tillbaka till ett litet rum bakom källarsalen, från hvilket hon, obemärkt, såsom hon trodde, betraktade mig och mina rörelser genom jalusierna som dolde henne för uppassares och gästers blickar. Man kunde, utom genom dörren som ledde till skänkrummet, inkomma i detta rum genom en annan dörr i förstugan; men denna var, såsom jag försigtigt gjorde mig underrättad om, tillstängd på innersidan, hvarföre man omöjligen kunde öfverraska damen, då hon var allena, så vidt man ej ville hoppa öfver disken — ett sätt att gå tillväga, som skulle varit temligen lämpligt om jag haft order att häkta henne, men som ingalunda kunde befordra det ändamål jag omedelbart hade i sigte. Det var likväl genom denna sidodörr som mrs Blake lät tillföra sig sin mat och jag misstänkte att hon endast då jag var närvarande sköt till en inre rigel för att derigenom i alla händelser skydda sig för plötslig öfverraskning. Enda sättet var således att ställa en bundsförvandt på vakt, hvilken obemärkt kunde gå utpå gatan och gifva mig ett tecken då tjenaren inträdde hos mrs Blake med maten, hvarefter jag skulle skynda in och följa den förre i hack och häl. Denna mycket enkla list lyckades fullkomligt. Jag inträdde i rummet just som mrs Blake borttog locket från en rätt af varm stekt fågel, hvilken tillika med andra läckerheter hade blifvit