Göteborgsposten – 23 juni 1860, sida 2

tanke framkallades af insinuationer från mrs År noldt, er svägerska, som hyser stark fördom emot er. Hennes grofva förtal är likväl numera, såsom jag fått befallning meddela er, tillfölje af våra undersökningar uppskattadt till sin rätta halt. — Jag — jag förstår, sade mrs Blake, medan blodet smög tillbaka till hennes kinder. Hon sjönk darrande, men mycket lugnad tillbaka ned i stolen, från hvilken hon vid mitt inträde rest sig. — Jag förstår — Den låga, gemena bakdanterskan, tillade hon omedelbart derefter, att insinuera det min man! ... och att jag! ... Det brottsliga samvetet är alltid ett fruktansvärdt vittne. Jag hade icke nämnt ett ord om hennes man. — Tilldragelsen, sade jag, är ganska vanlig för oss. Er man slutade sitt lif på onaturligt sätt ... — Ha! (Forts.)