— —. CL — — — — —IÅ— -Ngu— — — —— I — — — ——s————..J stranden, i hans kläder eller i nattsäcken. Värden hade fästat domarens uppmärksamhet på denna omständighet; men denne funktionär, en välmenande fast slö sjutioåring, ansåg den vara utan vigt. Den aflidne, tillade mr Ropert,brukade ofta tillbringa natten utomhus, så att man ej oroades, då han, aftonen före sin död, ej var hemma vid värdshusets igenstängande. Mr Roper tillade att han, efter ofentliggörandet i Times af undersökningarne rörande tilldragelsen, emottagit ett bref från mrs Blake, hvaruti hon, efter några korta och alldagliga sentenser, uttalande en anständig sorg öfver olyckshändelsen, bad honom sända den dödes nattsäck till värdshuset Tre Tunnor. Mrs Blake hade äfven återfordrat gulduret och de pengar som resterade, sedan begrafningskostnaderna blifvit betalte. Detta var hvad värden hade att berätta. Mitt nästa göromål blef att utfråga Sims och Rose, de båda män som först funno liket. Dessa personer voro temligen enfaldiga, så att det var svårt att af dem få veta något annat än hvad jag kände förut, nemligen att de funno kroppen, alldeles naken, på stranden. Jag påmiude dem att de i sin vittnesberättelse tillfälligtvis talat om ett besynnerligt förhållande — det att den drunknades kläder blifvit funna kringströdda på stranden liksom ha