det är onödigt att längre fortfara, Jag är polis. stjensteman och brudgummen M. Achilles Morny måste följa med mig. Förvåning och undran hafva väl aldrig blifvit tydligare afmålade än i de närvarandes ansigten och åtbörder. Presten var den förste, som sade något. lvad är meningen härmed? frågade han. Om ni... — Ha! ha! afbröt Morny som under tiden igenkänt mig... det är dender Waters! Ian som vill påstå att jag varit gift i Skottland! Adele, tillade han, och gick fram emot qvinnan, som för anständighetens skull stod litet afsides, Adele du kan... Låtsande missförstå hans rörelse, fattadejag honom i kragen. Våga att röra er ur stället, och Jag sätter på er handklofvar! sade jag och framtog ett par dylika ur fickan. Mannen stod förstenad, och jag fortsatte: Jag arresterar er Achilles Morny för bedrägeri — för att hafva aftvingat mr Mark Stretton ett par tusen pund sterling genom hotelse att anklaga bonom för en förbrytelse, som går på lifvet. — Min Gud!... Mornys blick sänkte sig inför min, hans ansigte blef likblekt. Jag kände mig dubbelt viss att jag hade rätt. Denna anklagelse, Achilles Morny, stödde