Göteborgsposten – 20 juni 1860, sida 1

NS ee ee mf MH mo detta afguderi lika lugn och leende, som när hanr stod i den häftigaste elden; han tog barnen ih sina armar och kysste dem, sökte lugna hopen, h stannade i hvarje ögonblick, för att afhöra nå å gon lång klagan om uppbrända hus och plun-n dringar, som föröfvats af de reträtterande sol-t daterna, gaf goda råd och lofvade att all skadalt skulle bli ersatt. Jag har ej haft tid, att besöka alla de ställen, från hvilka soldaterna blifvit fördrifna, men det är endast der man kan göra sig en föreställning om hvilka förluster de måste ha lidit och huru öfverlägsna Garibaldisterna äro i gatustriderna. De unga fribetshjeltarne tycktes ha fattat nöje för att drifva soldaterna ut ur deras positioner och arbetade med en ifver, som förrådde underbara taktiska talanger. De stora husen, men insynnerhet alla kasernerna och klostren blefvo lika många citadeller, som snart hade sina skottgluggar och ur hvilka en mördande eld skulle falla på soldaternas hufvuden. Endast på detta sätt var det möjligt att med jemförelsevis ringa förlust tränga framåt mot kongl. palatset. När Garibaldi vände tillbaka till högqvarteret, anlände ett bud från neapolitanarne, uttalande dessas förvåning öfver att uppförandet af barrikader fortfor ännu under stilleståndet. Svaret löd, att hvarje parti kunde göra hvad det behagade inom sina linier och att, då neapolitanarne kunde föra bort sina sårade samt intaga proviant, det ej var mer än billigt, att staden anlade barrikader. Medan neapolitanske officeren ännu väntade på svar, inträffade en riktig invasion af engelska och amerikanska sjöofficerare, hvilka erf hållit permission till att gå i land och alla voro nyfikna att få se Garibaldi. Befälhafvaren på amerikanska skeppet anlände i sällskap med amerikanske konsuln ; äfven den schweiziske konsuln kom tillstädes. Garibaldi är icke längre sjöröfvaren, utan befälhafvaren öfver nationela styrkan på Sicilien. Och den, som en gång kommit i land, vill gerna förnya besöket, ty hvar och en kan se, att han är välkommen. Jag tror verkligen, att Garibaldi snart skulle kunna ersätta de förluster han bittills lidit, om han finge rekrytera ombord på britiska och amerikanska skeppen. Det var väl, att de neapolitanska officerarne just voro i tillfälle, att få se denna scen; de skola derigenom se, hvilken aktning Garibaldi åtnjuter hos främmande nationer. Kort efter kom en parlamentär från Bavkhuset, som ännu innehafves af rojalisterna, hvilk: erbjödo sig, att uppgifva byggningen jemte 4,000,000 tari (c:a 1!7 million rdr), hvilka sa des befinna sig i Banken. Dessa penningar ut göra till största delen enskild egendom. Vilko ren blefvo antagna. Underrättelsen om förlängningen af stille ståndet förändrade med ens hela stadens fysiog nomi. Många af dem, som gått ombord, vänd tillbaka, ty denna respit tillät dem bättre ord na sina angelägenheter än de kunnat göra det första villervallan. Febern lade sig och stade erhöll ett utseende af glädtig liflighet, samt illv minerades såsom vanligt. Ända till sent inp natten drogo folkhoparne under sång och hurri